Chips, cocacola, choklad & piggelin kan rädda liv!

Jupp. Det är sant!
När jag och pappa pratade i fem timmar i sträck en kväll så glömde jag berätta en sak...
Pappa berättade om min fjärde operation som jag gjorde strax innan jag var fyra år.
Då var det illa. Pappa ville rädda sin harmlösa lilla söt sak som inte förstod något, bara fick genomgå.
Det kunde han ju såklart inte..
Pappa berättade för mig om hur sjuk jag var innan det. Jag var alltid sjuk, mamma och pappa var på Ryhov (lasarettet i jkpg) minst var tredje vecka, jag hade tillochmed hjärtsvikt......

Innan operationen hade jag nästan bara levt på choklad och cola...Det var det som höll min energi på en "överlevande nivå".. Även efter, en låååång tid efter, så var det sockret och skräpmaten" som höll mig vid vaken och åtminstone, om inte pigg, levande.

Varje dag efter middagen (som bestod av världens minsta portioner....) så fick jag en rad chocklad om jag åt upp. Jag ville alltid ha den där chokladen så himmla mycket... Och det funkade brillijant. Det var ju som att lära en hund "om du inte sitter så får du inte godis" men för mig var det "om du inte äter så får du inte godis", och det var ju det enda jag föstod. Så jag åt ofta upp, sen fick jag min choklad (som jag ibland inte ens orkade äta upp) men även vissa dagar så klarade jag helt enkelt inte av att äta min middag..Då blev det inte någon choklad heller..

Anledningen till att jag åt så dåligt var för att mitt hjärta inte orkade arbeta så mycket för att smälta all mat jag stoppade i mig.. så jag var helt enkelt ansträngd av att äta mat..
Men socker.. Minsta lilla socker gick direkt till blodet, fick mig att må bra.



Jag tänkte visa er en bild jag har i mitt album.. Tänkte fota fotot och lägga in här men insåg att jag har packat ner hela mitt rum.. hade glömt det för ett tag... Men hursomhelst.. på bilden sitter jag nyopererad (kanske en vecka efter operation) men en söt liten toffs på huvudet, mickey mouse tröja och höger handen håller jag en dill chips påse, en sån där liten...
I min vänstra han så håller jag en nappflaska, fullt med svart vätska.. cocacola har mamma berättat.. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0