Familjelivet

For your information: blev inte vandring i brooklyn.


Oh.. haha nu ska jag inte prata om hur det är att vara mamma, för det vet jag inget om.. Lät kanske lite så på rubriken..
Nej.. jag ska skriva om hur mycket en familj betyder för mig. Alltså alla som känner mig och läser bloggen vet ju hur jävla insanly devoted jag är till min familj och släkt.

MEN. det är inte det jag ska säga heller.. för det har jag skrivit om så många gånger..


Det jag vill säga är att min värsta rädsla är att bli en dålig mamma.
När jag ser på bilder i album från bl.a. familjen Sabadija (båda småbarnsfamiljerna) då blir jag så jävla glad. Det ser så lyckligt och fint ut. Precis som verkligeheten är måste jag tillägga.

Så såg inte vårat album alltid ut .. haha pappa såg ut som vanlig öxnehaga trash på bilderna, mamma med sin fina pudelfrilla och fina kläder, hon såg inte trashig ut.. Inte på någon bild :) Inte ens när hon hade mjukisdress. haha men ... vi hade inte såhär.. Smajl bilder alltid på alla barnen o.s.v..
Rent ärligt så ser det ut som att mamma och pappa blev unga föräldrar och OM JAG hade dömt dom på DEN TIDEN så hade jag sagt "herregud deras barn kommer bli åt helvete och familjen kommer splittras" för, så såg det ut på bilderna lite .
Dock, alla julaftnar bilder.. Herregud vad glada dom såg ut.. och det var lyyyyyyyyckliga julaftnar vill jag lova.. haha ååh alla barn som fick presenter och hela hela släkten samlad. Jag älskade det!

Men, vet ni vad? Vi blev den mest perfekta jävla familjen jag någonsin träffat.

Och det är så skönt/roligt/upplyftande att höra det från mina kompisar också att dom mer eller mindre är avundsjuka på hur bra våran familj håller ihop.

NU kommer jag till saken jag tänkte säga.
Jag vill att mina barn i framtiden ska ha så bra julaftnar som jag hade.
Helst så bra föräldrar som jag har, men det är svårt att nå upp till den nivån.
Jag vill inte bli en dålig mamma helt enkelt.

Sen fattar jag inte grejen. hur fan blev mamma och pappa så bra föräldrar? Dom gick inte direkt i någon skola där dom lärde sig föräldrarskap...
IOFS måste jag säga att det beror även mycket på barnen. vi var ju snälla barn, men åter igen så kommer man tillbaks till: Föds man snäll? nej. Man uppfostras så. SÅ VAFAN?! haha
Det är som hönan eller ägget frågan- vilken kom först?

Äsch. Jag hade iallafall världens tur med min familj och jag blir lack när jag ser föräldrar som t.ex. (för att ta någon ALLA vet vem det är) Jackie Ferms föräldrar. WTF.
Fattar inte att man skaffar barn när man TYDLIGEN inte klarar av det.


Ne. En gång till.
Mina föräldrar, ni äger!



Jag önskar alla mina fina vänner att ni hittar en true love och att ni får ett bra familjeliv later on för det är vad jag högst av allt önskar mig, och då finns det inget finare jag kan önska till er heller.



Kommentarer
Postat av: mum

Vilken hyllning till oss, wow men så jäklar super är vi väl ändå inte. Jag måste säga att jag känner mig

stolt o rörd av dina tankar,älskar älskar dig verkligen jätte mycket min lilla docka!!!!!!

2010-08-10 @ 20:13:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0