Skriver ett brev till mig själv, om 20 år.

Gå in på amf.se/framtiden och gört! det är kul faktiskt :) håller på med mitt egna nu! :)
hehe..
Anyway en sak.. Har en före och efter bild på ärret..
MC skickade precis en som vi tog med hennes braiga systemkamera..




Före operation


En vecka efter operation



Två veckor efter operation




2 månader efter operation




Rutin på vardagen och att orka med allting efter operation!

Nemen! Heeeelloo-oou! ;D

Trots min suuuuper svidande dumma hals så är jag glad idag. Vädret är toppen (fast svinkallt..), mina hundar är glada och jag är INTE TRÖTT trots att jag la mig 01 och gick upp 08 :) NICE som fan!

Önskar dock att min hals bara kunde fixa till sig nu nu nu!
Var precis ute med hundarna.. det var mysigt! Jag trodde jag skulle hata det.. eller inte hata.. men inte gilla iallafall!
Dom har ju vart borta nu i en vecka hos Hasse (och leena som var där), bara för att hasse ville iprincip :) det hade gått superbra och dom hade skött sig o.s.v... Plus att hasse själv hade skött sig med att gå ut med dom ;)
Förstår inte att jag.. orkade.. Jag orkade faktiskt gå med hundarna, heeeela vägen runt mjölkafållan, nyvaken och trots det svinkalla vädret och tycka det var faktiskt roligt! Då tänkte jag "what? vad säger mitt huvud!?" haha! Men det var sant.. där stod jag, längst bort i parken (jag hade först planerat att bara gå halva parken) men vips så hade mina fötter bara vandrat vidare, dom hade orkat!



Då tänkte jag.. men... va? Vad är det med mig? Har jag saknat hundarna så mycket? Men sen kom jag fram till...Två saker faktiskt..
1. det där med rytm vardagen, vanor man gör och mönster man följer varje dag.. Jag har börjat få in ett sånt, trots att jag inte går i skolan.. Nu har jag träning två gånger i veckan, går upp "tidigt" (iaf runt åtta eller halv tio senast), går och lägger mig i tid (förrutom igår.. pratade med tim och hasse om spel hela kvällen), jag har så många sjukhus/tandläkar möten nu dom senaste två veckorna och denna veckan så det har blivit lite rutin på det hela.. Äsch, ni förstår säkert. Rutin på vardagen, det börjar jag få! och då är man inte så tjurig på morgonen tror jag..
2. Men framförallt så tror jag att det beror på min hjärtoperation, faktiskt!
Jag har gått till affären nästan varje dag i en vecka, om inte två! (också en rutin grej antar jag ;)) detta tror jag har stärkt mig enormt. Inte bara med kondition osv. Men jag har inte ens klagat och sagt "NEHH PALLAR INTEHHH någon annan får gå!!!"
Jag har bara done it, inte för jag ska svälja och göra allt.. utan för jag inte brydde mig speciellt mycket om jag blev tvingad att gå till affären, trots att det var varje dag mer eller mindre..
När jag kom fram till att jag INTE klagar på det, då förstod jag ganska fort att... varför inte? Varför klagar jag inte? det är ju fortfarande lika jävla piss tråkigt att gå till affären, isnt it?.. Jo det är det! Men jag ORKAR.. jag orkar på ett helt annat sätt.. jag är helt... uppe i molnen och chockad just nu när jag kom fram till det här.. så jävla amazing att jag märker det nu, redan.. Jag HOPPAS att jag inte bara drar massa slutsatser nu utan att det är så.. för jag hoppas verkligen att det beror på att jag orkar mer..

Fast.. en gång.. haha. . då gick jag till affären och fick bära kassar som väger ton typ.. det var meningen att tim skulle hänga med, men eftersom jag skulle handla grejer till våran 4årsdag så ville jag göra uppdraget själv! Det var faktiskt inte SÅ mycket på lappen som jag skulle handla.
Bröd, Mjölk, Lätta och pålägg har jag för mig.. Plus en pizza till tim..
Bröd x 2 .. man tror inte det väger så mycket, men det gör det faktiskt.. ca 900g + 500g är typ 1,5 kg
Mjölk (1,5l x 2) är typ 3 kg.
Lätta + pålägg (600 g + kanske 300 g) ca 1kg

man kanske tror att det inte blir så mycket vikt och inte så tungt, men det är det.. speciellt om man kollar på lilla milla på 37 kg.. det är en ganska stor vikt i jämförelse med min egen, plus min muskelmassa är väl inte direkt stor och tränad ;)
5,5 kg + en pizza.. säg kanske 6kg.. det är fan 16% av min vikt.. och det var TUNGT.. tänkte ju såklart även köpa mina saker till tim (frukter och nötter m.m.) men det kände jag inne i affären redan att jag aldrig hade kunnat bära..



En morgon med träningsvärk!

Daaamn.. hela framsida lår, baksida lår och vaderna gör ont haha! men det är lite shysst, då märker man ju att man verkligen har tränat! :)

Sitter just nu och dricker te med tim och myser lite.. tänkte berätta lite kort om sjukgymnastiken igår!
Jag kom dit, redan ombytt, och sätter mig i väntrummet.. Där sitter det 5 eller 6 st äldre herrar redan.. Jag visste att dom skulle ha styrketräning i grupp (fast individuella övningar som man testar ut ihop med en sjukgymnast) fast jag inte skulle vara med, jag skulle ha en tid med Elin.

Helena (sjukgymnast) kom och herrarna gick in, jag visste inte vart jag skulle ta vägen så jag frågade henne och hon sa att jag bara skulle vänta på Elin :) Efter ett tag så kom Helena ut igen och sa "du, Elin sa till mig att hon är lite sen och du kan börja cykla om du vill"
OKej tänkte jag.. lets do it!
Men jag ville egentligen inte cykla haha, första gången så cyklade jag liiite bara och fick ont i benen i rumpan.. Shit vad obekväma cyklarna var! haha :)

Efter att jag hade cyklat i fem minuter så var Elin där och redo att hjälpa mig. vi skulle gå igenom massor av olika övningar och se vilken som passade mig bäst, alltså utforma mitt individuella träningsschema.. Hon var väl som en "PT" som jossan säger.. En personlig tränare! haha :P Men bara för dagen ! När jag fått mitt schema så ska jag kunna följa det själv resten av gångerna..
Hon var så himmla go och snäll, försiktig men nogrann.
Tillslut så hade vi kommit fram till en hel del olika övningar.. Ska träna hållningen med en maskin, träna vader på en annan maskin.. sen benen på flera stycken olika maskiner och armarna med hantlar..
Magövningarna ska man ta sist, innan nedvarvningen.. För mage/rygg behövs till att stabilisera varje annan övning har jag lärt mig!
När vi skulle testa ut magövningen till mig så försökte vi göra "situps" på en såndär stor gummiboll.. fan vad komplicerat det var, det slutade iallafall med att jag gjorde en helt annan övning som jag ska ha på mitt schema :)

En av övningarna som vi prövade ut gjorde för ont för min bröstkorg så vi tog inte med den, tur det!
Sen så har jag lärt mig en till sak (inte bara att mage/rygg stabiliserar always); man ska alltid BÖRJA LUGNT och SLUTA LUGNT.. Alltså.. Cykling luuungt i början, sen övningarna, sen neeeedvarvning: gå på ett band luuuungt.. och sen stretchning! :D

Jag är riktigt nöjd med att det finns någon som pushar mig att träna.. Sjukt gött! för jag är extremt lat när det kommer till den biten.. Så nu är det ju som sagt träning två ggr i veckan från och med nästa vecka. Simning/vattengympa på måndagar och styrketräning på torsdagar :D







Sjukgymnastik

Kom hem från sjukgympan för typ 2 timmar sen.. det var första gången jag var där .. var väldigt intressant och elin, som sjukgymnasten hette, var riktigt snäll och duktig..


Fick iaf tider.. ska vara där varje måndag och torsdag nu :) Se hur det works out liksom.. nice! Skönt att ha någon som pushar en till träning två gånger i veckan :)

Innohep-sprutor

Har ju faktiskt glömt att visa en sak angående operationen och allting omrking...
Jag fick ju sprutor som skulle göra blodet tunnare och visade ju alla blåmärken...



Upptäckte en sak.. hade bara EN leverfläck på varje ben egentligen.. snacka om att det såg helt infected ut..

Hursomhelst så visade jag inte sprutorna, och inte heller den coola hinken där man ska förvara sprutorna..


JAG VARNAR ELENA För bilderna.. det är sprutor på bilderna nedan så om du svimmar av att bara se sprutor så ska du nog inte titta ;) hahaha puss på dig!


















TILL MIG OM TIO ÅR!! Psykiska delen är värst

Hej. Vill bara säga en sak till alla fina vänner och bekanta som stöttat mig och ofta frågat "hur orkar du? hade det vart jag så hade jag gråtit varje gång, det hade gjort så ont, det hade vart så overkligt"

Det var overkligt. Det ÄR fortfarande overkligt. Men samtidigt har jag alltid levt med hjärtfel så vet ju hur det är liksom.. Men en hjärtoperation är ju inte vardagsmat för mig..

Nu när jag ser tillbaks.. Då var det inte det onda som var värst. Jag fick min smärtstillande (förrutom några dagar) och jag blev omhändatagen. jag slapp böja mig bakåt för att lägga mig ner, det gick liksom att lösa allt med fysiska delen.

Den pyskiska dock. Jag har inte tänkt på det alls. När jag var på sjukhuset så mådde jag inte heller dåligt psykiskt, förmodligen för att jag hade så mycket mediciner i mig.. men jag läset igenom hela min kategori "HJÄRTOPERATIONEN" och läste från nu tillbaks till början. Jag mådde ju svindåligt tiden innan man hade satt datum osv.. jag vaknade ju varannan natt av mardrömmar osv, oroade mig på dagarna iallafall tilloch från.. var rädd för döden, var alltid något där i mitt huvud som spökade.

Hade faktiskt glömt bort hur dåligt jag sov under den tiden. och hur mycket jag grät. Jag grät nästan varannan dag.. oftast på kvällarna, eller mitt i nätterna när jag vaknade av mardrömmar /ångestkänslor..

Nu när jag tänker på det så var verkligen det den delen som var jobbigast.
Det är lätt att man glömmer den delen efteråt vill jag lova.. för allt gick ju bra.


Tror att det kommer vara väldigt sköt att ha mina blogginlägg sen när jag ska opereras en gång till, och se tillbaks.. Se att jag oroade mig, grät och mådde dåligt psykist så mycket innan som jag förmodligen kommer göra nästa gång också. Men OCKSÅ SE att det är onödigt att oroa sig så mycket. När det väl är time så är det. Det är liksom bära eller brista. Och det är bara onödigt att vara så orolig över operationen i förväg. SÅKLART Får man må dåligt, inget fel med det, men tycker inte att jag ska oroa mig i onödan.

Nästa mening må vara töntig för er som läser min blogg, men tror den kommer stärka mig senare i livet, och jag vet ju själv hur allting känns tillskillnad från er. Så.. Till mig i framtiden..:

SÅ!!! Camilla om tio år!!! Du ska INTE OROA DIG FÖR MYCKET I ONÖDAN! Allting går bra, och om inte så är det liksom så. Det är ingenting ALLS som du kan styra!! PRATA MED FOLK, om du vill, dom lyssnar.




DETTA SKREV jag för typ en vecka sen?! Vafan..

Sjukhusdagarna . . 9e & 10e september

har som sagt inga bilder från detta eftersom jag inte fick fota där på ryhov..

I mina anteckningar (som är allt jag har att gå på, förrutom mitt otroligt dåliga (+medicinpåverkade) minne.

"Vilken förbättring! Glad nattsköterska, glad morgon personal osv. Minus är dock smärtstillandet. Boris. Pappa."

Alltså. MYCKET bättre än dagen innan. Men jag hade ont.. Den dagen kom även pappa förbi, och det var då ketchupincidenten hände :)
Boris var där ganska länge och det var skönt, trots att jag bara glodde på tv iprincip.. var så jävla off ..


Från den 10september så skrev jag
"Dålig natt. Halvmigrän. Vill hem. Eventuellt får permission. Ahlens pappa! Gråtx2"


Alltså. Sovit svinkasst. Hade svinont i huvudet. Jag hade hemlängtan, var rastlös och ville bara kasta mig ut ur fönstret och flyga iväg.. Dock var det lite ljus över det hela. Jag kanske kunde få permission.
Vilket jag också fick :) Sen var vi tillbaka på måndagen och då skrev dom ut mig! :D

Ahlens pappa står också med. Jag delade rum med en tant som var vänlig (fast lite gnällig, men tror det var pga att hon var så orolig stackarn!) och denne tant hade en doktor som jag bara kände igen yyyytterst lite..
Sen gick han fram till mig och frågade ifall jag kände igen honom.. Helt plötsligt, när han inte stod i profil, så visste jag inte alls vem fan det var längre.. så jag sa "ne.."
Då sa han att han var Davids pappa.. SÅKLART! haha.. Skit trevligt! Han berättade att han inte tog sig an mitt fall eftersom "vi har en personlig relation" osv.. verkligen proffessionell! Så frågade jag lite hur ahlen hade det i lund osv.. Nice nice!
Sen.. grät jag också två gånger den dagen.. vet inte alls varför.. kan vara så att jag hade så ont och var så jävla rastlös..minns faktiskt inte tyvärr..



Nu är det slut på alla mina sjukhus bilder och anteckningar. Men såhär var det på sjukhuset. Sen hemifrån har ni ju fått följa mig via bloggen...

Världen måste skoja?

HERREGUD!! haha det här är helt sjukt men runt omkring mig så sker exakt samma saker som vad som skett för mig. Känns som jag bara är någon dålig aura och sprider vidare dumheter haha.. Anyway denna lilla incident (som jag inte tänker berätta om) gjorde att jag inte kunde sova.

Så skriver istället om Ryhovspersonalen igen haha.. kaoset..Har säkert glömt en masa av vad som var fel.. men hursomhelst så kom sjuksystern in.
Två frågor ställde hon som var helt jävla sjuka enligt mig. Sjuksystern var förresten jätte söt och trevlig men reagerade ändå på vissa saker ..

1. När ska vi ta bort stygnen? Då svarar jag "det finns inga stygn att ta bort, dom sydde inte " då säger hon "ne, är du säker?" "ja" "ne men det måste vi titta.. jag är inte säker" då säger jag och mamma "MEN HON HAR INGA STYGN!" vad är det damen inte fattar liksom?! HAHA guuuud!!!

2. Vill du något för smärtan när du är här? "ja" "okej då skriver vi upp alvedon här" VADDÅ ALVEDON?! tänker jag då HAHA precis opererad i hela bröstkorgen vaihelvete.. Så då sa jag "jag äter både dexofen och panodil(alvedon), kan jag få det nu med?"
"ja okej då fixar vi det"
AWESOME!!! men sen hade dom bara 2 tabletter av dexofen. (Y).. så jag fick det en dag. HAH.

Sen var det en till sak.. Rummen.. Jag är nyopererad och kan inte ens skratta, hur fan ska jag kunna lägga mig ner själv? man använder ju typ ALLA magmuskler och rygg/axel/skuldra/nyckelbens delar när man lutar sig bakåt helt enkelt..
Så jag kunde inte lägga mig ner utan en elektronisk säng. Då fick jag byta rum. Sen fick jag byta rum igen... Så tre olika rum hann jag vistas i.. hah.. men fick iaf min elektroniska säng, så SJÄLVKLART tog dom bra hand om mig, men när man är van vid lunds sjukhus så känns det inte alls som det är samma kvalitet på ryhov..Det var typ som om dom aldrig hade haft någon patient som hade opererat sig där jag hade..
De flesta hade typ skaffat sig en pacemaker eller gjort en ballongsprängning i ådrorna.. inte direkt så big deal..

Men anyway..Sen..kommer jag inte ihåg så mycket som var helt åt helvete failat.. men en sak minns jag, ketchupflaskan..
haha.. Hade preciiis berättat för pappa (som var på besök efter några dagar) hur kaosigt det var här och ingen fattade / visste något osv.. Plus alla små fel.. men ja, då sa han "men sen vill du ju gärna hem också, tror inte det är något fel på stället, tror bara du absolut inte vill vara här"
Sen ska vi ta mat. Korv och mos. Jag vill ha ketchup. Då skakar pappa den (jag kunde ju inte ens göra det efter operationen) och så trycker han.
Han trycker stenhårt.
Rätt som det är så sprutar det ut ur korken där korken är fastskruvad, inte ur den lilla pipen som det ska komma ut.
Då hade sköterskorna inte tagit bort "klisterlappen" över hålet på flaskan, så när man tryckte på den oöppnade flaskan så bara sprängdes hela grejen ut ur korkens påskruvningsställe istället..
HERREGUD HAHA då tittar jag på pappa och säger "jaha, inget fel alls med stället...verkligen"


NU kom jag på vad som var mer för fel!!
Hade en sjuksyster som skulle ta blodprov på mig. Jag sa att "jag kan typ inte bli stucken normalt, dom hittar aldrig ådror på mig"
Då hade jag en liten grej instucken i armen fortfarande från Lund. Det var ett vanligt litet "flygplan" (visar gammal bild)



Och den hade de sagt att man inte ska DRA blod ur, men man kan iaf skjuta IN saker i den, om det skulle behövas under ambulansfärden..
Så då sa jag det att man inte ska dra blod ur den. Då säger sköterskan "men vi testar iallafall"
Det gick såklart inte.
Då fick labbpersonal komma upp istället, för att sticka mig. De stack en eller två gånger men sen stack de mig i fingrarna istället eftersom jag är så svårstucken. Så det löste ju sig iaf. Men ja! Konstiga folk!!

Sen var det blodtrycket. Dom kunde inte höra mitt blodtryck. FINE att det är SVINSVÅRT att höra/ta blodtryck på mig.. men dom är ju fan utbildade för sånt där.. herregud..

Haha.. sen var det väl annat som kaosade.. Dom visste inte ens vad jag hade gjort för operation verkade det som..Men jaja.. det var ändå HELT OK.

Fast i mina anteckningar har jag skrivit den 8 september

"Tom, ensam, uppgiven natt, hemlängtan, ambulans + ryhov"

Så jag mådde väl inte direkt bra. Jag var SÅ JÄVLA rastlös där... usch!


Angående ryhov

Jo som sagt, när jag väl var där ..Vänta lite måste bara säga en sak angående heeela operationen och allting med sjukhuset..
Den enda gången jag grät.. det var när jag ringde tim och allting balla ur.. Herregud vad jag har vart stark. Detta är något jag förhoppningsvis kommer komma ihåg tills nästa operation. Be strong liksom..


När jag kom till Ryhov så fick jag inte ta foton som sagt.Men jag träffade en sjuksköterska, en läkare och en student som skulle bli läkare.
Studenten hette Mahmood och han kunde knappt svenska.. haha jag känner många fina utländska vänner, men ingen av dom har sån brytning som han hade..
Han skulle utläsa "mitralisabstionos" har jag för mig.. och jag tror det tog han ca 45 sekunder att uttala det haha, jag fick hjälpa han tillslut för han "haka upp sig" vid mitral..
Hursomhelst.. Jag kände att "waow, den här snubben kan jag ju hjälpa och vara snäll mot så han får det enklare i arbetslivet, för han kan ju inte haft det så lätt hittills"
Men sen.. börjar han NYSA. Då tittade jag mer "noga" på honom och märkte att hans ögon (och runt om ögonen) var röda och svullna. Då sa han "ursäkta mig, jag är förkyld"

Vad i helvete? LÄKAREN som hade honom som ELEV borde väl fan fattat att en ny opererad människa är SUPER Mottaglig för infektioner.. och så låter han studenten gå och titta på mig. Då blev jag fan lack som en drake..

Såklart skulle han fram och lyssna på hjärtat med stetoskåp..Jag vägrade först. Jag sa att "tror inte det är så bra om du är förkyld" men så tog han papper över munnen & näsan för att inte "smitta lika lätt"

Då blev jag ännu mer arg och vad fan ska jag göra? Ingenting. Jag kunde bara försöka skydda mig själv, så jag tog mitt låååånga lååånga hår och snurrade runt över mitt eget ansikte, så jag inte skulle andas in hans äckliga bakterier så lätt..

Nu låter det som jag avskyr honom, det gör jag inte. Jag tycker bara inte det är okej att en nyopererad människa med hög infektionsrisk ska möta någon okompetent studentläkare som är sjuk.
Men jag skyller INTE på studenten ändå, för det var ju LÄKARENS ansvar egentligen.. men han gick ju därifrån såklart.


Efter samtalet med mahmood så skulle vi vänta på en sjuksyster, medans vi väntade så startade vi TVn som fanns på rummet. Det var en jätte stor svin gammal tv, stor kluns. Först tänkte jag "men vafan?!" fast sen kom jag på "jo men det är bra, ju större desto mer ser jag med mina kassa ögon" så då var jag positiv mot tvn.

Sen skulle vi starta den.. HAHAH jag tror jag tryckte 8 gånger på knappen innan jag kastade den i sängen av frustration.. Då tog mamma den och tryckte ungefär lika många gånger sen gick den igång!!
haha det var bästa på hela dagen typ..
Men såklart var det något raggar-tvprogram..typ rockabilly folk på tvn. jag hatar sånt.. så sa jag till henne "mamma byt!"
Såklart så brusade tvn också, om jag glömde säga det.
Mamma tryckte och tryckte och tryckte.. det gick inte byta.. jag kunde inte vara arg längre så jag började istället gapflabba så jag fick ont i hela bröstkorgen.

Det gick att stänga av TVn framme vid tvn så det var vad vi gjorde.

Nu ska boris hämta upp mig alldeles strax. Men jag har inte ens berättat lite om hur kaosartat det var på ryhov.. så det återkommer jag med igen :)

Sjukhusdagarna . . 7e september

Fyfan, jag mår illa när jag tänker på vad det står i mina anteckningar "KURATOR + sjukgymnast. Varje dag 1gng övning. Promenera, ej lyfta tugnt osv. dusch osv"

Inte mår jag illa av att jag inte kunde röra mig nästan då.. Nej. Fan. AAH! Mår illa över den där jävla fitt kuratorn rent ut sagt. HAR ALLTID tyckt kuratorer är svinbra men den här jävla uppstickarfittan kan ju bara dra åt helvete rent ut sagt. VET att många tycker det är "fult och dåligt" att skriva svordommar i sin blogg. Men guess what? Det är min blogg. Och hon förtjänar det.

Där ligger jag, helt jävla utslagen och svintrött när hon kommer in.
Så säger hon "hörru du !! jag vill gärna ha ögonkontakt med folk när jag pratar med dom!!!!" JAHA?!?!?! JAG ÄR NYOPERERAD JÄVLA KÄRRING jag var utsliten som en jävla gnu och där står hon och är så jävla finfinämt äcklig med uppåtpekande näsa. Kärringjävel rent ut sagt. SÅKLART var det inte det enda hon sa.
Hon tvingade mig dessutom att ha ögonkontakt WTF?! Så fort jag slog igen ögonen igen så skrek hon till om det..
Herregud vilken människa..

Sen såklart så sa hon också massa saker (som alla redan berättat) om att "nu måste du ta ansvar, du ska GÅ RUNT!". OKEJ I got it?! Men hon sa det så jävla omg-igt.. "Tycker du ska promenera istället för att ligga där och sova!" VAAAAD VILL HON?! Först behandlar hon mig som en fucking barnunge som inte fattar någonting och tvingar mig till saker som hon fanimej ska skita i . SEN FÖRVÄNTAR HON SIG att jag ska vara vuxen nog och gå.
JAG HADE PRECIS promenerat runt i den där jävla sjukhushallen innan hon kom in. KONSTIGT att jagvar så trött då kanske? Jävla kärringjävel.
När jag skulle förklara det för henne så sa hon "upp och gå igen"..oooooooooooohoooooo idiotidiotidiot.

Men detta var inte ändå hur det började. Hon kom in, jag sov (var väl preciiiis mellan dröm och verklighet) så pratade hon med min mamma och var precis lika jävla bitchig. Äcklig människa och då kännde jag bara "fyfan vad skönt att hon tror att jag sover.. sån tur att min lilla mami är här.." MEN NEJDÅ .. Precis efter det så säger hon "HÖRRU!! Jag vill ha ögonkontakt med dom jag pratar med" (tror hon hade frågat mig något som jag inte märkte..).. Herregud vilken jävla.. usch. ville bara gå och kasta ut henne. Kände inte för att slåss ens. ville bara att hon skulle försvinna så jag kunde få sova. Svinkärring!








Jag tog bara bort elektroderna när jag skulle in i duschen, bandaget bytte man efteråt..

Så enough about henne... Det är faktiskt en till sak som är speciell med den här dagen! Mamma och pappa åkte hem den här kvällen. För den 8e skulle jag åka till Ryhov. Och, jag fick duscha!
Det var den bästa duschen jag någonsin har duschat, trots att den var lite nervig eftersom jag var tvungen att få hjälp av en snäll sköterska..Men waow vad jag kände mig underbart fräsch och fin efter det! Vi borstade även ut mitt hår den här dagen innan duschen så det blev så jävla mysigt att bli helt helt ren!

Angående håret så var det verkligen katastroooooof!!! Hade haft samma toffs i en vecka.. och luggit med den osv osv.. herregud..





Men sen blev det svinfluffigt hahaha








Efter den här heeeemska jävla borstningen så fick jag äntligen hoppa in i duschen. Jag skulle duscha och sen byta "plåster" över ärret, efter det skulle mamma åka hem ;( Pappa var inte där för han trodde han började bli sjuk..

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det kommer bilder på mitt ärr, precis första gången jag såg det. Lite blod, lite creepy osv men också väääldigt fascinerande och intressant. Efter de bilderna så är inlägget slut. Om ni inte vill se bilderna så sluta läsa nu :)

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

NU VARNAR JAG KÄNSLIGA TITTARE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!



















Sjukhusdagarna. . 5e september

HERREGUD att jag inte har lagt upp alla bilder och skrivt upp allt jag kännt fortfarande.. suck på mig ibland alltså.. Minns inte ens vilken dag jag kom hem längre men det kan jag ju kolla i bloggen..

Hade bara en bild från 5e september tyvärr.. HAHAHA i mina anteckningar syns det verkligen att jag var hög på något .. I anteckningarna står det:
Vru (vet inte vad jag har skrivit...) kost nr 2
Konstig natt -> bråk, sväva & kittla. 2h sömn per gång


Det enda jag kommer ihåg som jag kan referera till är det där med "sväva och kittla" haha.. det var en uuuunderbar dröm må jag säga.. Så himmla skön dröm!
Jag vaknade såklart varje gång efter att jag hade drömt den, förmodligen därför det stod "2h sömn varje gång" också.. Drömmen var egentligen inte alls lång eller så.. Men känslan jag fick i drömmen var helt otrolig..

Jag drömde att jag helt enkelt låg i min sjukhus säng.. Helt plötsligt försökte jag sträcka mig upp och se mina fötter eller se ner till räcket på sängen, precis vid fötterna.. Jag kunde såklart inte göra denna rörelsen (p.g.a operationen) men istället så började sängen röra på sig..
Det var som en karusell!
Från början när den "startade" så hackade den framåt ett steg så jag, i liggande position, stötte i fötterna i räcket och sen direkt efter så lyftes jag rakt fram, dit jag ville se..
Sängen helt enkelt böjde sig helt upp, som om jag stod, fast i en säng såklart..
Direkt efter det så föll jag med sängen, som fritt fall.. Och det var underbart. Det kittlades så jävla mycket sen vaknade jag direkt efter den känslan..

Detta drömmde jag flera flera gånger och det var alltid lika kul, ingen rädsla som när man vaknar innan man slår i marken.. Bara skönt.. Och allt gick fort.. Det var liksom, "tjoff framåt, tjoff uppåt och WIIIE neråt"


Den enda bilden jag har från 5e september är denna.



Sjukhusdagarna. . .4e september

Den 4e september 2010 var jag fortfarande kvar på lunds universitetsjukhus..i mina anteckningar har jag skrivit "upp och ner. spytt. sjuk. trött. vaken (pigg om vart annat).."
Med andra ord var denna  dag en jäkla bergochdahlbana!
Jag spydde inte den 3e september, men de 4e gjorde jag.. jag har för mig att dom glömde ge mig någon medicin mot illamåendet så det var därför jag spydde...


Fick även frukost denna dagen men jag åt typ.. en fjärdedels tomatskiva och lika mycket av gurkskivan.. men jag har för mig att jag faktiskt drack upp halva téet :)






jag var fortfarande svullen och hade massa slangar, kontakter o.s.v. plus gördel (korsett-grejen) och plåster över ärret.



De där slangarna som går in i halsen kallas CVK och den var verkligen superjobbig.. Plus att hålet som blev av den gör fortfarande svinont... eller nu är det ju inget hål men "skorpan/ärret" gör svinont på halsen..



Den här påsen fick jag ha med mig överallt där jag gick.. Någon som kan gissa vad det är i?....Svaret står längst ner på inlägget..


Vanligt blodtryck togs varje dag flera gånger



Kirsty min fina underbara tjej var där <3



Här är "tutan/pipan" som jag gör mina andningsövningar med.. det är bara andas i den tio gånger för att slem i lungorna ska låssna och hostas upp..
Nu var det inga mer bilder från den fjärde september..


Angående bilden:

Det är kiss i påsen på bilden.. Jag hade en kateter in i kissblåsan (helt otroligt så kändes den typ inte.. var orolig över den innan operationen, jag menar hur känslig är man inte där nere?!) så jag "läckte" hela dagarna typ..
Man kollade hur mycket mat/vätska jag tog in, men även hur mycket jag fick ut. På flera dagar så kunde jag inte bajsa för tarmarna stängs ju av under operation och det kan ta sin lilla tid att få igång dom.. så det enda de kunde kolla var ju kisset men ja... så jag hade en påse kiss bredvid mig hela tiden.. Såklart så bytte de den ganska ofta för allting bara rann ju in, det var ju inte som att man kunde "spara" allt tills man blev kissnödig.. haha..

Bytte stripes idag

Hejsan! Idag duschade jag och mamma bad mig att försiktigt försöka lyfta på stripesen på kanterna ("plåsterbitarna" som sitter över ärret) för att se om dom lossnade (lol.. konstigt ord det där..)
Anyway. Det gjorde jag.

Jag drog bort en stripe.. Där ärret såg finast ut under.. sen vågade jag inte mer.. haha var livrädd att hela ärret skulle släppa, spricka och börja blöda mitt i duschen.. Så jag ropade på mamma haha.. Där satt jag på en stol i duschen, naken, och mamma var såååååå försiktig och metodisk när hon drog bort stripe för stripe.. Det såg riktigt fint ut, ärret!

Ni ska få se bilder men det är en hel del äckliga bilder också så jag varnar känsliga tittare!!!!
Där dräneringshålen är så hade det inte blivit jättefint på ett av dom, det var varigt och grått typ.. varet hade väl blivit missfärgat när det luggit utan att "andas" eller något..

Men hursomhelst efter typ 1,5 timma så var vi klara och då skulle vi stripa om det. här kommer bilder!

Just det! När vi började ta bort stripesen så tog vi typ varannan (tog de som såg finast ut först) och när vi började om längst upp så fick vi med det biologiska limmet som dom hade använt för att limma ihop huden med. Så då försvann mycket av allt blod o.s.v. men det gjorde asont att dra bort limmet.. Huden under där var ju helt ny och mycket öm, men mamma var jätteduktig!




VARNING VARNING VARNING! tillochmed jag tycker vissa av dom här bilderna är äckliga...



Såhär mycket vågade jag göra själv (ta bort två stripes. Om ni tittar längst till höger så ser ni hur äckligt det var vid ett av hålen.)



Längst upp på ärret, ser bra ut!




resten av ärret + det äckliga dräneringshålet och det andra, mycket finare, dräneringshålet



Usch usch....




Ärret! mycket fint :) Den blodfläcken är bl.a. där vi inte fick bort allt "biologiskt lim"




Där ser man IN I MIG. omg vad läskigt. Där det är som små hål är in i min kropp, dom små slamsorna som är jämte är typ helt enkelt ihopväxt hud, så som det ska vara... men det har helt enkelt inte läkt ihop riktigt som det ska.. Men här ser ni iallafall att vi har tvättat rent allt det äckliga.



NU börjar mördare okänd baay!

Andning. Varje dag är en breakthrough.

Jag har andningsövningar och träningsövningar som jag ska göra varje dag (andningsövningar = 12ggr per dag och träningsövningar = 2 ggr per dag). Igår gjorde jag andningsövningen 3 gånger...Fail.


Jag har svinont när jag andas, det har jag haft nu i tre dagar men jag tror det beror mycket på att jag har vågat lägga mig på sidan när jag sover. Dock ligger jag nog för länge så det gör ont sen, det brukade hända ibland förr, väldigt sällan och fort övergående så vi får se vad som händer annars får jag be sjukhuset att röntga lungorna så det inte är vätska som har samlats..

Förresten ååh! Jag märker ju nästan dagligen att jag orkar lite mer än förra dagen.. Igår var första dagen som jag kunde gå och lägga mig utan hjälp.
Har alltid behövt hjälp av mamma, pappa, tim eller klas när jag ska lägga ner huvudet på kudden. Det gör så fruktansvärt ont i alla senor i halsen och nyckelbenen + axlar/skulderblad när man gör den enkla "lägga sig ner rörelsen".
Så igår, när jag hade svinmycket migrän, så gick jag och la mig själv. Jag la mig ner på sidan, det gjorde inte lika ont som att lägga sig rakt bak. Vilken erövring ! ;D




Jag & Pappa ska snart åka och handla o.s.v. Han vaknade typ för en timme sen och har inte rökt än :) wie!
Uppdaterar er sen. Åh en sak till bara! haha. igår kollade jag igenom massa gamla bilder från min förr förra dator.. ååh så kul! haha kan kanske visa er bilder och videos sen :D
Här är iaf en av mina favoriter haha..



Sjukhusdagarna...

Den 3e september 2010 har jag redan pratat om, jag skrev att jag hade anteckningar som sa " frukost. alla här åkte", haha det säger mig inte så mycket.. men jag kom också på att det är den dagen jag blev flyttad från HIA (hjärtintensivavdelningen)- vet inte om den heter så.. tror den heter THIVA i lund.. så det är väl T H något intensivavdelning haha..
Men som sagt.. spydde hela natten innan där och även på morgonen. Mamma kom tidigt.. typ klockan 9 kanske..och på morgonen någon gång där så drog de ut dräneringsrören ur magen på mig.. Det har jag också video på.. Minns inte så mycket av det förrutom att jag skulle spänna magen och hålla andan typ, det kändes minst då.. Och så sa det typ "tjoff" så var slangarna ute..
Dom slangarna använder man till att få ut sårvätska och sånt som inte ska vara runt hjärtat efter operationen.
Innan jag blev flyttad från THIVA till THORAX igen så fick jag träffa en sjukgymnast. Hon ville att jag skulle stå bredvid sängen.
Det hade inte ens gått ett dygn från att jag opererats..... Helt galet haha.. Men det har vi också på film.. jag är lite snurrig på filmen haha..
Här kommer tre filmer.. Den första är när jag ska stå upp jämte sängen.. Nu såg jag precis att ni bara får två filmer tyvärr.. Den där de drar ut dränage-slangarna är mina tuttar också uppe på bild så tyärr haha..

BORTTAGEN VIDEO!!


Men men.. Iallafall sen åkte jag i sängen till min vanliga avdelning och det vanliga rummet..Dom kopplade mig till en typ övervakare.. Det var precis som en EKG maskin med dom små lapparna och elektrodgrejerna men istället så gick det in i en liten dosa (som vägde ett halvkilo -.-) som var kopplad till datorer ute i hallen. Om något skulle slå konstigt med hjärtat eller helt enkelt att det skulle sluta slå så kom det direkt på skärmen och det började larma i korridoren.. Det hände någon annan när jag sov en gång på eftermiddagen, det är därför jag vet vad som händer ifall hjärtat skulle krasha..




Har iallafall tre videos till er. Har även en fjärde(dra ur slangarna) och en femte, där dom kopplar in den här maskinen, men jag visar mina tuttar i mer än halva videon så den får ni inte se hahaha.. Men ni har jag ju iallafall förklarat den så det räcker väl :) .. OMG. nu hade jag skrivit texten innan jag la upp videosarna. men grejen är att en av videosarna går inte lägga upp på utube.. den är iofs inte så intressant.. dom bara förflyttar mig från THIVA till THORAX och pratar o.s.v...


Efter att jag kom till mitt rum så vet jag inte riktigt vad som hände.. jag vet att jag försökte äta frukost ..det gick väl sådär hahah..tog ett myr-bett på varje sak typ..


Tog lite av gurkan, lite av osten och lite av brödet minns jag.. men inte alls mycket.. yoghurten var jätte äcklig minns jag också så den tog jag inte heller mer av.. Juicen gillade jag egentligen men det tog flera timmar att dricka upp..

Jag hade också besök denna dagen.. Hasse, klas och kirsty var där. Såklart mamma också, hon var alltid där :)
Men det är därför jag inte förstår varför det stod att alla åkte? Kanske menade att alla var där? haha.. äsch...



Jag var fortfarande uppsvullen..haha.. Jag & Hazle <3


.....jag tror jag försökte göra peace.. men det blev "bunney ears" haha.. fail..

Jag saknar hasse.. blä..

Påtal om att sakna..och älska för den delen.. Tim var ju här i helgen.. Det var så himmla.. film-aktigt.. vi verkligen kände hur mycket vi hade saknat varandra o.s.v... Sen kunde vi inte göra annat än typ pussas.. hah inte ens kramas ordentligt.. jag satt i hans knä istället.. :)

Anyway.. fortsättning..
Kirsty kom också :).. hon kom egentligen tidigare än hasse men glömde den här bilden haha..



Tog massor av foton på mina sår/slangar o.s.v. för att se hur allt så ut..





CVK'n satt i halsen och hade några ventiler att trycka in medicin eller blod i.. det var stört jobbigt att ha dom slangarna hängande där ..




Dom hade dragit ur några av nålarna :)




Sen hade jag inte mer foton från den dagen..Sista videon är helt mörk.. jag bara pratar och svamlar hahaha.. på natten när jag ska sova.. förresten surtatt det bara blev två av fem videos...
Kan vara så att utube har fuckat för den videon jag laddar upp just nu är jätte seg... så vi får se hur det går med den videon också.. Nej.. det fungerade inte.. får väl återkomma med dom då :)


Sjukhusdagarna i lund...OBS LÅNGT INLÄGG

Har precis smällt i mig några piller.. Smärtstillande, blodförtunnande och mag...grej haha..
Tänkte iallafall berätta för er nu om resten av sjukhusdagarna. tänkte dela upp det varje dag för sig först men det blir bara konstigt och mycket samma sak..Drar även in alla bilder i det här inlägget och massa information om vad som hände och hur läkarna beslutade sig för att göra.

Måste även ge detta inlägget lite space till folk jag måste tacka. Dels merm för fina ord som jag tycker stämmer så jävla bra, dels till Josefin som grät och tyckte jag var modig (tack), till Elena som stöttat mig genom allt innan och även nu efter och tycker jag vart helt sjukt duktig och modig, tack till Kirsty såklart som var där och vakade över mig, fina fina människa!
Sen självklart tack till min underbara familj som var där always. Alla släktingar som hört av sig och lyckoönskat mig. Boris, sabina, frida(mentor, pierre, MC, emma och alla andra människor som man vet stöttat en och skickat små fina sms..
Höll såklart på att glömma bort tim.. herregud. det har hänt ofta den senaste tiden. jag har tagit honom för givet i den här situationen. men han.. han har alltid vart där också.. det är lätt att glömma hur fin pojkvän jag har mitt i allt annat jobbigt som man tänker på..
T.ex. i ambulansen så fick jag använda min mobil på första gången på över typ en vecka.. då hade jag tim som bakgrundsbild och tänkte "oj just det" typ som "just det jag har en pojkvän".. herregud.. men han förstår ju att allt annat är så proppat i mitt huvud men han har alltid vart där..


Jaja.. fortsättning.. innan jag skriver om dagarna efter operationen så ville jag berätta att jag såg idol idag! Det var en tjej som var med som hade opererat hjärtat när hon var två och ett halvtår gamal.. ganska fint inslag faktiskt.. hon sa att hon tänker det som att hon föddes två gånger.. en gång på riktigt och en gång efter operationen.. och det är ju nästan så.. man dör ju iprincip där på operationsbordet.. för vad annars är man om man stänger av hjärtat om inte död?...
Då tänkte jag.. oj jag har fötts 6 gånger haha.. en gång for real och 5 gånger efter operationen.. Snart uppe i kattens nio liv sa elena .. haha så rätt!


Merima
om Ajsomfan.:
jag tycker att du är sjukt modig och duktig som klarar allt det här, och det mest imponerande är att du inte ens gnäller. alls. (du förklarar ju mest bara att du har ont, och var du har ont, osv. tycker inte det är gnäll.) jag tror iaf inte att jag känner någon som hade hanterat det här lika väl som du verkar göra. och det säger jag inte bara för du ville ha en fin kommentar utan för det är så! kram!

Svar: Oh.. waow.. jag tänker så med.. jag... förstår faktiskt inte hur jag pallar haha.. men det är verkligen så.. har väl alltid varit en positiv människa och... det hjälper liksom inte att gnälla Iguess.. KRAMAR!

och ytterligare en till sak som inte hör till inlägget egentligen.. tycker ni ska checka in nya idoltalangen haha.. Walking med Elvis ftw.



Okej :) Tog fram mina anteckningar.
Den 3e september kan vi börja med.
Där står det kort och gott "Alla här åkte. frukost" haha.. okej?? vad tänkte jag där egentligen..
Antar väl att Hasse & Klas & Kirsty åkte hem den här dagen? Förmodligen.. annars vet jag inte vad jag menar..
Med frukosten vet jag vad jag menar! det var första gången jag åt frukost sen operationen (ganska klart..)
och eftersom jag spytt så mycket natten innan så var jag ju lite nervös över hur det skulle gå.
Jag var absolut inte hungrig. Matlusten för hjärtebarn är väldigt liten och speciellt efter en operation..

Glömde bort inlägget.. nu får ni det här sen skriver jag imon. Tim kom nyss så bay!

PK värde

Tjoho! Precis tittat på första avsnittet av lite sällskap.. det var väl helt okej :)

Tänkte bara berätta att blodprovet jag tog idag hade bra PK värde (det som mäter om man ska ta mer eller mindre waran). Mitt PK värde var 3,4 och det ska ligga mellan 2.5 till 3.5 så det var ju perfekt. Därav slipper jag numera sprutorna som pappa ska ge mig. SUPERSKÖNT eftersom dom vi köpte gör svinont.. på tal om det här har ni en video angående sprutorna o.s.v.... usch! Jag är inte direkt fräsch i videon men haha det har jag inte vart på dom andra bilderna heller.. nu är jag iallafall lite finare i håret t.ex. och har inte på mig den söt-skjortan till fula mjukisbyxor hahah,, idag har jag en av pappas stora stora skjortor och ett par svarta braller.. PLUS nytvättat hår ;D awesome..





Under tiden jag tittade på lite sällskap så gjorde pappa chokladpudding och det blev SVINGOTT! men orkade inte äta allt.. haha har inte alls kvar lika stor matlust nu efter operationen (ganska skönt faktiskt.. vräkte i mig innan)..


fett this fett that

alltså.. jag stör mig på att jag börjat tänka/skriva fett bra, fett kul o.s.v. hahaha vad har jag fått det från?.. usch..
ANYWAY tänkte säga att igår så var det fan toppen med maten!

Till frukost fick jag fattiga riddare, till lunch en cheeseburgare och till kvällsmat/sen middag fick jag räkmackor omg omg omg!!! bästa ever.. haha.. svingott.. skönt att jag äter igen men hoppas jag använder all energi jag stoppar i mig.... det är jag mindre tveksam till..



Åt även en halv räkmacka till lunch också.. haha igår sa jag till pappa att dom bästa räkmackorna är dom man gör hemma.. då sa han.. "ne." jag tänkte "men ..vafan?" så sa han fort "dom bästa räkmackorna är dom pappa gör hemma" hahaha och det är så jävla rätt.. Han hade mycket majonäs-klet-blandning så det slank ner lätt och ååh.. perfekt hahah!








På tal om något HELT annat. jag var ju på sjukhuset.. sen åkte vi till farmor och vid typ 13.20 var vi hemma och då sov jag tills typ nu... gick ju upp klockan 07 idag bara för jag hade så ont...

Läkaren gav oss för det första två sprutor (YEEIY! dom vi köpte gör ju så jääävla ont!!) och undersökte sen min mage lite fort med stetoskåp och magtryckning.. det gjorde lite ont.. hans konstaterande var att det kan vara två saker.
1. en muskelsträckning (som vi alla här hemma tror, förrutom det faktum att det är en så extrem jävla smärta...)
eller 2. magkatarr p.g.a. all stress och allt jag har gått igenom precis..

Så eftersom båda är behandlingsbara och ofarliga så fick vi recept på några kapslar till magkatarr som vi tog ut samtidigt som vi köpte zonsalva till ifall det skulle vara muskeln..

Pappa..stackars pappa hah.. i morse sa jg ju hur jävla ont jag hade till honom och han förstod (trodde jag...) sen försökte han får mig att skratta och jag sa försiktigt och bestämt "nej pappa gör inte det. det gör verkligen svin ont".. Men nejdå.. han fortsatte.. jag skrattade, lika fort började jag gråta.. fan vad han blev chockad stackarn och sa "oj.. du får verkligen berätta för doktorn hur jäkla ont du har".. och det gjorde jag ju också..

Så nu har jag ytterligare en sak att äta i piller-form-aktigt.. haha..men jaja.. vi åkte sen till farmor.. eller nej! vi gick till apoteket såklart och sen åkte vi och handlade och SEN åkte vi till farmor haha.. jag hade gått så mycket på sjukhuset och i affärerna att jag var alldeles slut..
När vi kom till farmor tog jag en av sprutorna vi fick på sjukhuset och sen smörjde in halva magen med zonsalva.. därefter la jag mig i farfars säng (jätte skön verkligen...:)) och somnade flera gånger.. vaknade till för det gjorde ont i magen, så typiskt.. men det var verkligen en liten vila som jag behövde

för... sen när vi kom hem.. då åt jag en halv räkmacka sen sov jag i 3,5 timmar ungefär...















Ajsomfan.

Sitter här nu. Har iprincip inte kunnat sova sen klockan 4.26...Tog tillochmed en Tradulan eller Tadoulan eller vad dom heter.. En starkare smärtstillande än panodil (JA! HELT AMAZING haha jag har bara ätit panodil (iofs 500mg x 2) sen några dagar tillbaks och det fungerar!!:D ) men det hjälpte inte.

Så då fuckade jag waranvärdet i onödan. För ja, den tradoulangrejen kan förstöra PK värdet för blodet.. Så det var JÄVLIGT onödigt att ta. Har fortfarande asont.


men vart har jag ont då? INTE I bröstkorgen...Precis där revbenen slutar så sitter magmuskler (tror jag..) och på vänster sida. Där har jag ont. Det krampar om jag andas, det svider intensivt om jag vrider och det känns helt åt helvete... IGÅR gjorde det lite ont bara på en liten del av "magen" men då trodde jag att muskeln var typ sträckt från att jag luggit på sidan.

jag tror fortfarande att det beror på att jag låg på sidan igår natt.. Men inte att muskeln är sträckt. Det gör verkligen asont nu.. Kan inte andas in mer än små små andetag för då gör det SVIN ONT.. kan inte rapa, spänna magen eller vrida mig för då får jag samma onda resultat.. herregud. vafan kan det vara?

Jag gissar på att igår natt när jag sov på sidan så vred jag till muskeln eller något organ därvid (typ njurarna?) som nu mera ligger mot varandra eller något och gör sviiiiiinont. KAN också vara så att REVBENEN som INTE ÄR LÄKTA kan gå emot den där muskeln..
Ska in till sjukhuset om typ 2 timmar och hoppas på att jag får göra en MR röntgen.. då kan man se både skelett, muskler, fett o.s.v. beroende på olika inställningar så hoppas dom kan se om det finns något konstigt..


fy.. det gör svinont.. Men en sak gör mig glad. Tim kommer inatt.. klockan 01.40.. Men iofs får vi inte sova i samma säng fast hahah det vill jag inte ens nu för det här är så smärtsamt..
Ska försöka blogga vidare om dagarna efter operationen nu.. Det är JÄTTE blurrigt.. eller inte..blurrigt.. men allting typ flyter samman.. Alla dagar var typ exakt likadana.. svårt att äta, mår bra i ena sekunden ochvill dö i andra o.s.v osv...



FAN!!!!! det jobbigaste är att jag inte kan ANDAS IN?! vafan är det här för skit.... Jag fick dessutom ont av att kissa.. men det kan iofs vart när jag satt i den ställningen och försökte andas.. inte säker på något nu vet bara att det gör ONT!
(uppmuntra mig snälla med en fin kommentar....)

att bli vuxen..

Åh. finns så många sidor att se detta på ..bl.a när man tar studenten, ska plugga vidare och bilda familj o.s.v. det går liksom alla igenom och det kan vara frustrerande och jobbigt eller bara en lättnad.. Men en sak som jag märkt av, som har vart riktigt konstig för mig , det är att vara "vuxen" enligt alla läkare och sånt man träffat på.


Jag är flyttad till vuxenavdelningen som tar hand om hjärtefolk.. Men.. hah. ändå känner jag mig så liten och ynklig? Jag vill ha mamma och pappa där varje steg. Jag FICK ha mamma och pappa där. Ligger precis på gränsen liksom. tusan. vad händer nästa gång jag ska opereras och jag är själv? ingen mamma och ingen pappa? Ne FY! det vill jag inte ens tänka på...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0