söndags och måndags var värsta dagarna på jävligt länge.
Jag hade migrän hela jävla dagen i söndags. Först klockan 16.30 kunde jag gå upp från sängen och då hade jag fortfarande huvudvärken kvar bara att "blurret" för ögonen var borta.. Huvudvärken höll i sig ända tills måndagskvällen när jag skulle sova...
Förövrigt insåg jag en sak igår när jag skulle sova som gjorde mig så jävla glad.
Det var för en gångs skull helt tyst i min bröstkorg, inga dubbelslag, inga slag som försvinner, inga rusningar.. Detta höll i sig i nästan två minuter och jag kände "herregud vilken jävla harmoni! så här kommer jag säkert känna när jag får nytt hjärta. Helt lugnt i bröstet, inga jobbiga blodtryck som hörs in i örat, inga extra slag eller olika hårda slag eller slag som inte kommer.. Bara en bra jävla rytm.. fan vad härligt"
Sen fortsatte jag tänka på när jag byter hjärta.. det kommer bli min sjätte open heart surgery men själva tanken på det är inte så läskigt. Jag vet att dom är duktiga som kommer arbeta med mig. Det enda jobbiga är rehabiliteringen efteråt, då är man ju medveten om smärtan och grejerna ;) men äh, jag tror och hoppas att jag kan hålla mig positiv då med och bara... när det gör väldigt ont, förklara det på rätt sätt utan att låta gnällig.. för egentligen är jag bara väldigt tacksam.
En riktigt sjuk grej.. är att.. haha.. När dom tar ut mitt hjärta, då kommer jag inte längre ha diagnosen "shones complex / shones syndrom" + hjärtsvikt... Då kommer jag inte längre vara tjejen med hjärtfel. .haha alltså! Lite ballt ändå. Känns nästan som en identitetsstöld men jag är nog ändå rätt glad. Tänk att jag inte kommer ha några fysiska begränsningar, jag kommer inte ha en jävla orkan inne i bröstkorgen, jag slipper alla onda hugg och all matthet, jag kommer inte få astmaanfall alls lika lätt, jag kommer säkerligen inte behöva äta typ 3 timmar av min dag för att ha energi, jag kommer kunna göra precis allt jag vill.
Förövrigt insåg jag en sak igår när jag skulle sova som gjorde mig så jävla glad.
Det var för en gångs skull helt tyst i min bröstkorg, inga dubbelslag, inga slag som försvinner, inga rusningar.. Detta höll i sig i nästan två minuter och jag kände "herregud vilken jävla harmoni! så här kommer jag säkert känna när jag får nytt hjärta. Helt lugnt i bröstet, inga jobbiga blodtryck som hörs in i örat, inga extra slag eller olika hårda slag eller slag som inte kommer.. Bara en bra jävla rytm.. fan vad härligt"
Sen fortsatte jag tänka på när jag byter hjärta.. det kommer bli min sjätte open heart surgery men själva tanken på det är inte så läskigt. Jag vet att dom är duktiga som kommer arbeta med mig. Det enda jobbiga är rehabiliteringen efteråt, då är man ju medveten om smärtan och grejerna ;) men äh, jag tror och hoppas att jag kan hålla mig positiv då med och bara... när det gör väldigt ont, förklara det på rätt sätt utan att låta gnällig.. för egentligen är jag bara väldigt tacksam.
En riktigt sjuk grej.. är att.. haha.. När dom tar ut mitt hjärta, då kommer jag inte längre ha diagnosen "shones complex / shones syndrom" + hjärtsvikt... Då kommer jag inte längre vara tjejen med hjärtfel. .haha alltså! Lite ballt ändå. Känns nästan som en identitetsstöld men jag är nog ändå rätt glad. Tänk att jag inte kommer ha några fysiska begränsningar, jag kommer inte ha en jävla orkan inne i bröstkorgen, jag slipper alla onda hugg och all matthet, jag kommer inte få astmaanfall alls lika lätt, jag kommer säkerligen inte behöva äta typ 3 timmar av min dag för att ha energi, jag kommer kunna göra precis allt jag vill.
Det är mycket tankar som snurrar såklart.. Men.. Jag längtar ändå. Även om jag kommer efter ca ett år missa dom bra delarna med att vara på sjukhus hela tiden (alla gulliga syrror och läkare, lukterna, alla underbara människor som bara är rädda om livet och vill ha en pratstund, frukosten, kunskapen man får av alla grejer som dom utför på en osv) så känner jag att jag kommer vinna mycket mycket mer. Jag kommer kunna åka bräda igen. Herregud. Kunna ha sex igen äntligen. Jag kommer kunna orka ta hand om min hund och mitt hem, göra allt som en normal gör och mer där till för jag vill verkligen ta upp vissa intressen igen (t.ex. fotografering, programmering och skate)
Min äldsta storebror och jag :)
Igår när jag låg i sängen för att sova så tänkte jag såklart ännu mer, men detta var den härligaste tanken på länge.. Att jag ska få tyst och lugnt i bröstkorgen, att jag ska kunna få energi tillbaks och att "dom tar bort en del av min identitet", vilket såklart känns konstigt men fördelarna överväger rejält.
Tänkte även på julafton och allt därtill som närmar sig.. Jag ska till läkaren på torsdag och tänkte skriva att de ska planera in en simdax runt den 14 december så jag kan få springa runt och handla julklappar utan att dö på kuppen och att jag faktiskt har lite extraork till just jul och ledigheterna :)
Igår när jag låg i sängen för att sova så tänkte jag såklart ännu mer, men detta var den härligaste tanken på länge.. Att jag ska få tyst och lugnt i bröstkorgen, att jag ska kunna få energi tillbaks och att "dom tar bort en del av min identitet", vilket såklart känns konstigt men fördelarna överväger rejält.
Tänkte även på julafton och allt därtill som närmar sig.. Jag ska till läkaren på torsdag och tänkte skriva att de ska planera in en simdax runt den 14 december så jag kan få springa runt och handla julklappar utan att dö på kuppen och att jag faktiskt har lite extraork till just jul och ledigheterna :)
Kommentarer
Trackback
