Förväntar vi oss att människor vill oss illa?

En sak jag tänkte på här om dagen var att människor ofta vill varandra illa, de vill snacka skit och de vill inte glädjas åt andra utan hellre hata och bli avundsjuka.
Jag tror ibland att jag inte tar kontakt med folk för jag är rädd att de vill utnyttja min vänlighet eller för att de helt enkelt inte är "i min standard" som jag vill ha på en vän (detta låter ju dåligt.. men jag vill ändå ha en snäll vän, ingen dålig människa runt mig liksom).
Jag och min farmor pratade en gång om "hur det var på hennes tid" angående att vara hemmafru etc.
Hon berättade att om man hade besök av andra kvinnor (som också var hemmafruar ofc) så skulle de alltid kontrollera linneskåpet, likadant gjorde farmor alltid det till alla sina vänner. Och det var en vänlighets-gest. Att få se hur väl man hade fixat där inne och hur väl man strykigt och hur väl man sytt rätt i korsstygnen osv..
För om det inte "såg fint ut" där, så var det förmodligen något fel på människan som ägde linneskåpet. "Fel" på så sätt att hon kanske var sjuk, stressad eller deprimerad..
Men när JAG tänker mig in i den situationen så känner jag ett hot. vad fan ska dom in och kolla på det för? och vad fan ska dom dömma mig om det ser ut som skit för? Men så uppfattade man inte det då. Det var andra tider och jag kan inte sätta mig in i sättet såklart men det känns ändå som om man blivit mer fientlig mot varandra.. Hur fan kommer det sig?
Jag är ändå väldigt ofientlig enligt mig själv. Hjälper gärna folk och sånt, men ändå så ser jag hela tiden folk som trycker ner varann hela tiden . Vad handlar det om?
Ta t.ex. alla stora bloggare? (förutom Kenza som inte håller på) Det är jämt tjafs och det är inget "harmlöst" utan det är verkligen skittaskiga saker etc. Och då kan man tänka "men dom är ju konkurrenter" ja, men vaafan. Det är ett jobb, behöver man tappa all medmänsklighet bara för man vill vara bäst på jobbet (vilket de ändå inte lyckas med förövrigt, eftersom Kenza är störst och hon nämner aldrig skit..)..?
Och jag vet inte.. Men det känns konstigt att vi arbetar med att slå ner varann istället för att bygga upp och stötta varann... Konstig värld..
Har det förändrats sen förr eller var det så förr? Eller håller ni ens med mig? kanske bara är jag som anser att det är såhär?
Andra saker som var lite annorlunda förr som jag stör mig på är dessa:
-Förr i tiden fick grannbarnen ibland skäll av föräldrar som inte var ens egna, för att de gjorde något respektlöst eller elakt, nu för tiden hade man fått en massa skäll bara för att man sa till någon annans unge.. Det tycker jag med är märkligt..
-och att man nu för tiden, som förälder,  skäller på läraren istället för sin unge som failat, det är med konstigt..
 
aja, bara lite tankar sådär en onsdagseftermiddag. Nu ska jag hämta wiktor sen ska jag plugga hela dagen

Dagens funderingar

detta inlägg är menat att vara peppande, det är bara hoppas att folk uppfattar det så som jag menar också ^^

Först av allt så vill jag bara skriva om att människor som är riktigt rika och delar med sig av sin enorma wealth förtjänar och får min respekt och uppskattning. Det är så jävla rätt väg att gå.
Tänker dra upp några människor här som jag anser är värda en extra tanke och kanske användas som insipration om just DU skulle tjäna miljontals pengar..
-Om vi ser på människor som ex Bill & Melinda Gates, deras rikedom bara flödar ut till massa bra välgörenhet hela tiden, det är grymt bra jobbat!
-Presidenten Jose Mujica i Uruguay som donerar 90% av sin lön till välgörenhet varje månad.
-Norman Borlaug är en man som vann fredspriset genom att kombinera olika sorters vete till ett vete som gav hög utkastning av mat. Pengarna använde han inte själv utan skippades ut till vettiga andra saker, bl.a mer forskning och välgörenhet i andra länder (som om han inte gjort tillräcklig välgörenhet genom att mata hela mexico, afrika, iran, irak, afghanistan, asien mm, WAY TO GO!!!)
-Ellen DeGenerese som ger bort saker hela tiden och sprider kärlek visa sin talk show, hon är ständigt aktiv i massor med olika välgörenhetsakter och sist jag såg henne så spred hon information och gav pengar till att kämpa för en lagstiftning om våld mot djur
-Ben som är delägare i Ben & Jerry's glassimperium stod under OWS (Occupy Wall Street) i en park och delade ut glass till alla som stod där och var demonstranter under OWS. Han höll inte med att det skulle vara sånna enorma klasskillnader i staterna, att 1% äger det mesta och 99% får leva på dåliga villkor och dålig lön.
 
Tillochmed Apor förstår att det borde vara jämställt


Sverige är påväg neråt, allt vi tänker på är att få vinst och skit hela tiden. Riktigt enorm kapitalism..Jag vill inte ha det så, jag vill visa att vi i Sverige vill ha ett jämställt land, utan klasskillnader och skitsamma om det blir någon höjning av skatten, det är en petitess i jämförelse med vad vi förlorar om vi inte visar att vi är påväg åt fel håll, rent mänskligt. Och att rösta på SD för att man är missnöjd är ju bara.. trögt.. Men att visa vad våra grundtankar är, där vi alla står och önskar att man tog hand om varandra, att alla drog sin lilla del och att inte en människa får allt medans hundra andra får noll..
Vill vi verkligen ha det som det är idag?
Dags att börja handla.
Nu menar jag DOCK INTE som exempelvis demostrationerna som var i Jönköping nyligen där många som röstar rött var emot Svenskarnas Parti när de hade sin demostration genom stan.. Jag röstar rött och jag är inte för det SvP står för, men att man aktivt hindrar polisens arbete och att gå emot lagen med maskering, hindrad demostration, våld mot tjänsteman mm är inte rätt väg.
Det hade vart bättre att stå där på ett fredligt vis, med massor utav människor (som ni ändå var, ni motdemonstranter!) och bara hålla i en banner var, en stor fet banner .. Där det står "Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det"  förstår ni vilken jävla TUNG impact det hade gett?! Istället för upplopp a la rövare.. Detta hade vart en grym approach för att bara visa att vi är fan bättre.
Använd hjärnorna innan ni handlar, för vad som skedde istället var att ni hindrade polisens arbete och vi röda fick en dålig image..
Visst, överröstning av SvP skedde, men SvP är ett skitparti och det borde alla veta ändå, iaf de som använder hjärnan ;)
Här nedan följer 2 videos.. Den ena är en 10 minuters film, rätt kul, sarkastiskt och tar upp en hel del problem vi har i Sverige. Endast en halv lösning som inte är totalt konkret,men att folk ändå borde se den och tänka till, det tycker jag faktiskt.
https://www.youtube.com/watch?v=kCyN94qaMM0
Den andra videon är ca 1,5 timmar lång och handlar om tillväxt kontra miljön och är väldigt intressant att se efter den youtubevideon ovan..
http://bambuser.com/channel/mah_skiften/broadcast/1394500


Så om DU råkar vara miljonär, se SNÄLLA till att göra något bra med de pengarna du har :)
Samt att om Du nu INTE råkar vara miljonär, försök att ta dig tid till att titta på de två videosarna ovan (Y)!

Att vara frånvarande för de rätt anledningarna och att ha förståelse.

Hejsan.. Gick upp 06 här idag, istället som vanligt vid 06.30.. Varför då? För att jag skulle packa lite extra, diska klart osv.. Jag blev alldeles för trött igår så jag gick och la mig..
Men jag kollade igenom min kalender nyss lite snabbt... Förra veckan var jag borta måndag kväll - tisdag kväll.. Då jag åkte ner till jkpg för att gå till tandläkaren (som iochför sig i sig självt var jävligt onödigt besök, men remiss är remiss..) och denna helgen kommer jag vara borta för begravning, nästa helg ska jag till jkpg för röntgen av tänderna.. Jag känner mig som att jag sviker vissa i skolan som arbetar i grupp med mig. Detta problemet hade inte vanligt folk haft.. De hade bara vart jävla jerks och struntat i folken ändå, men nu känns det som att jag blir orättvist ogillad på grunder som jag inte ens kan bestämma.. Och dessutom att jag även om någon/några veckor ska opereras igen(sätta in en ny dosa), mitt i veckan såklart (har inte fått datum än, men operationer utförs ju inte på helger om det inte är akut..).. Och då kommer jag missa igen.
Och OM preocessen med tänderna hinner rulla på bra så kommer jag operera käften också, vilket gör att jag missar igen..

Det är både irriterande att missa saker, men samtidigt irriterande när folk inte har förståelse. Jag är inte nån douchebag som bara inte bryr sig. Men jag vill inte heller behöva lägga ut världens förklaring, för säger jag att jag måste iväg så får de väl helt enkelt tro mig. Äh.. Nu vet jag varken bu eller bä.. Tror att jag ska gå och diska istället...
 
Men för att pigga upp lite här så får ni en väldigt bra bild :) love it!

Valmöjligheterna är oändliga

Hejsan alla. Idag är jag lite nere, det kommer ett inlägg om det senare..
Tänkte bara ta upp en sak som jag anser vara viktig, som snurrat runt i bloggvärlden och morgon-tv.. att barn inte ska få vistas på caféer. herregud. Jag tycker att tanken är absurd, oavsett hur mycket det är ägarens rätt att göra så..
Blondinbella skrev att hon inte bara tyckte mammor med barn ska få "egna cafeer" utan även "snåla studenter" och karriärskvinnor som hon själv... Fucking fantastiskt . Här pratar vi diskriminering. rakt av.

Jag skrev på facebook att jag minsann ska öppna ett café för alla svartingar, för de vita vill jag INTE ha med att göra, ne förfan! för ALLA i den kategorin är ju EXAKT likadana, jajamen, det är ofrånkommligt. Fyfan vad trött jag blir på sånna människor.

Förövrigt så det där med barnen. visst, det kan vara jobbigt när de skriker men FIRST OF ALL, det är föräldrarnas uppfostran det isåfall är fel på MEN jag tycker ändå inte man som förälder ska ha stenkoll på sitt barn 24/7 och styra med järnhand. jag känner inte att det är möjligt och även om det var möjligt så är det inget som är önskvärt. Barn ska få vara barn!
Sååååååååå.. vad kan man då göra? JA MEN tillexempel så kan man ju, om man nu vill ha "tyst och lugnt" gå till biblioteket. ta med dig egen jävla fika eller köp det snabbt på ett konditori innan du går dit.
Är det andra problem? Spottar barnen på dig? KNAPPAST. Så vad stör man sig egentligen på? att dom låter. Det är fan det enda. ja men seriöst, är det SÅ viktigt att ett cafe är tyst för dig så ska du inte gå till cafén. För vet ni vad ? Det är fullt med ljud. Och inte bara från skrikande barn.



och utöver det så är möjligheterna oändliga. Tycker man barn är äckliga, vänd dig om, sluta stirra.
Tycker man att man blir störd i sitt arbete? ja, många gör riktigt bra jobb med hörlurar i öronen ..
(Och förövrigt är inte café en arbetsplats förutom för cafepersonal men det är en helt annan diskussion)
Är barnvagnarna för stora och klumpiga, råkar dom stöta in i din stol och det stör dig som fan? First of all, skaffa hjälp och sluta vara så jävla sur på världen, du får fan leva och möjlighet att fika, var nöjd. och förövrigt så var lite civiliserad och flytta din stol lite enkelt. Allt behöver inte vara så jävla svårt..

kan inte finna mycket fler problem .. men är det något ni har att lägga till så skriv en rad..

Det där med att "trolla" och skämta, där man inte får säga emot.

Jag HAATAR folk som beter sig på ett visst sätt och ifrågasätter man det de säger eller gör så säger de antingen att de "bara trollar" eller så frågar de något i stil med "har du mens idag eller, bitterfitta?"

Nu tänker jag ta upp några exempel, mest från mina egna upplevelser..
Första saken jag kom att tänka på på rak arm var en bild ( SOm jag FUCKING SJÄVLKLART inte hittar nu) jag såg på facebook.. Angående en "alarm Cock".. Iden var helt enkelt att det var en tecknad bild på en kille som sätter på en tjej så att hon ska vakna.. Så säger han "rise and shine" också, rätt rolig bild faktiskt.. men hur som helst..
Det skrevs bland kommentarerna att det inte räknas som våldtäkt (blandat med kommentarer om hur vidriga människor är) eftersom tjejen inte säger nej, eftersom hon sover. Logiken är ju så klanderfri..... Hursomheeelst.. Det jag vill komma fram till är att, när människor sen skrev att de var vidriga och borde skärpa sig mm.. Då tar dom argumentet "men vi trolla ju bara".. WHAT THE FUCK?! 
Stå för era jävla saker. Exakt som innan man uppfann ordet Trolla (Internettroll, oftast bara kallade troll, är personer som skriver på internetforum och liknande (ursprungligen på Usenet) i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner. Ordet är internetslang.) så var det "skämtah ju baah!"när man väl blivit nerklubbad på golvet och får stå för sina saker...

Skämta är oftast ok, men att tycka något eller GÖRA något, för att sen vifta bort det som "ville ju bara trolla" är ju helt jävla idiotiskt. Tröttsamt.. Det är inte ens provocerande, utan bara jävligt tröttsamt och tyvärr får det ofta en hel del folk att må dåligt...
 

Sen.. En sak som stör mig är när folk skriver saker eller beter sig på ett sätt och förväntar sig ett positivt napp men när de istället får negativ kritik så blir de helt annorlunda.
Exempelvis en snubbe jag hade på facebook skrev en status om att han ville ha en mysig kväll, någon tjej och honom, det som ingick i kvällen var att bara ta det lugnt framför en film, dricka vin och disskutera intressanta saker"
Så frågade jag wtf han höll på med, eftersom han har sambo.. Det var respektlöst mot henne tyckte jag, oavsett hur mycket brunden nu sagt att det är ok att han gör så.. (jag har nämligen grym erfarenhet av vänner som kommer och rådfrågar mig som har gjort exakt samma dumma sak och säger "jag ville ju bara ge honom lite frihet, jag sa att det var ok, men jag mår egentligen dåligt över det" mm) och det är bara en sån SJUK onödig sak att göra i ett förhållande.
Det värsta är att svaret blev något i stil med " nu sitter min sambo och skrattar åt dig på baren, för att du gick på mitt troll"
Fast jag i min första kommentar redan skrivit "Oavsett hur mycket du nu tror att du trollar så är det här respektlöst mot henne och bara onödigt.."
men Anyway. Grejen var denna: ATT OM människan nu hade fått napp.. Ja då hade han såklart haft hem tjejen, det har jag fått många bevis på efteråt.. (Förövrigt tog han bort hela statusen tillslut, så han kände väl att han blev för ägd..)

Och likadant exempel kom från min kusin i veckan.. Hon hade vart ute nån gång och det var någon ihärdig jävel som försökte flörta osv, hon tyckte han var trevlig och allt.. men sen så i slutet på något sätt kom dom in på flick och pojkvänner och då sa han att han hade flickvän typ 40 mil där ifrån.. Min kusin lackade ur. Hon har själv haft erfarenhet om sviniga pojkvänner som inte kan bete sig på krogen runt andra tjejer och då sa hon rakt ut att hon tyckte det var svindåligt av honom att försöka låtsas vara singel mm och sen förväntar sig att man ska tycka att han är gullig, bara för han är i ett förhållande.. Så. Jävla. Lamt!
Och då svarade han något drygt och gick därifrån... Haha. Fantastiska folk alltså. Stå för hur fan ni beter er.
 
 
och sen allt utseende med tuttar och så fucking vidare. Jag hade en tid då jag umgicks väldigt mycket med killar, det var enklare att hantera killar än tjejer. Tjejer var mycket mer falska och komplicerade, det tog för mycket energi som jag inte ville lägga ut på skit.. Hursomhelst.. Det var mycket snack om min kropp såklart och jag vet, precis som folk påstod, att jag är rätt snygg kroppsmässigt..(men theres more than that för det första...) och många av tjejerna som jag hade runt mig på den tiden ansåg att jag var kräsen och elak för att jag inte blev ihop med nån av killarna eller att jag inte gillade dem tillbaks på ett sexuellt(eller kärleksvis var det säkert endel som var intresserade) sätt.. men WHAT THE FUCK?! det är väl mina val. Och fuck det likosm. Man kan aldrig tvinga folk till något.
Samma sak med en släkting igen.. Hon har samma problem. Och det är sån jävla stress och press i det här jävla samhället med utseendet .. och det är så mycket mer. Man vill gärna vara snygg, visst.
men.. dra en jävla gräns. ALlt handlar inte om hur het man är eller whatever. och det kan quite frankly såra folk om man bara får höra sånt hela tiden.. det är inte peppande efter ett tag. tillslut blir det mer "din kräsna jävel du borde pippa runt som fan med den kroppen du har" och ett kränkande sätt.
Eller att snubbarna pratar om hur jävla shyssta tuttar man har? Visst! Jättekul första halvåret kanske, tills det är det enda som det handlar om varje jävla gång man pratar, eller att dom blir så jävla desperata att dom tror att dom får röra ? DEt är INTE DERAS KROPP.

Det var en sak min kusin från stockholm sa btw.. Hon tyckte att det var "rätt normalt" att folk tar en på rumpan i stockholm (tillochmed om man bara står på tunnelbanan). URSÄKTA men vadfan sa du?! HAHA.. min reaktion, när jag är på KROGEN som ändå är rätt lösaktigt place, är att slå tillbaks på käften eller kasta en drink. Dom har ingen rätt. Din kropp. Bara din. Herregud. Så jävla sjukt .
man ska inte "tåla det" bara för att "det är så det är" fuck det! TYCK TILL!
Sluta bara acceptera.



Ytterligare ett exempel är ju den här artikeln från aftonbladet som handlar om "något så oskyldigt" som en skolas toalettskyltar.. men är det så jävla oskyldigt? det är fan en SKOLA. Man ska INTE ha sånt här i en skolmiljö. Helt sjukt. Oavsett om det bara är en toalettskylt är det fan inte ok . Vissa saker ska man inte ha i skolan och så är det bara.
Dessutom disskuteras en hel del att denna approach är från att man är ett litet barn. Hur man skiljer på flickor och pojkar.. de tar även upp ett grovt faktum.. "barn gör inte vad du säger, barn gör som du gör" och där står det t.ex. :”Varje gång en kvinna går förbi en spegel och säger något kritiskt om sig själv finns en liten flicka i när­heten som hör henne”.Ingen trettonåring kommer att tro på mamma som säger ”du är så vacker ­gumman” om hon aldrig har hört mamma säga att hon själv tycker att hon är ­vacker."




och jst det. Alla dessa jävla mothugg, så fort man säger sin mening "bitterfitta" "har du mens idag?"
"ingen humor"
seriöst.. hahah.. det är så löjligt! Bara för att dom inte kan hantera att man tycker och känner på ett visst sätt så ska man få massa skit tillbaks? äh fuck dom, seriöst.. Jag vet att jag har humor och jag vet OCKSÅ, för jag har SJÄLVDISTANS (tillskillnad från många av dessa idioter) att jag kan vara en bitterfitta, men då är det oftast värt att vara det också. För att ändra hur folk mår, för folk ska inte behöva må dåligt. Man ska försöka sprida positiv energi till alla runt sig. Man ska försöka göra livet bra för så många som möjligt, tycker jag.


Förövrigt hörde jag en sak som upprörde mig lite... När jag satt på bussen så sprang småtjejer (kanske 10-12 år) ikapp bussen som snällt öppnade dörren.. Då säger en tjej "Puuh!! ja det gjorde väl inget, man måste ju ändå tappa några kilon tills sommaren"........... Jag vet inte ens vad jag ska säga. Jag blev så chockad och detta var flera veckor sen, och jag har fortfarande inte berarbetat det i hjärnan så pass mycket att jag vet hur jag ska hantera de orden jag hörde från en så ung tjej.. allvarligt. helt sjukt

Överdriiiiiiiv!

aaaaaargghh. jag har så många gånger sagt att jag hatar människor som överdriver, och det gör jag fortfarande. inte hatar. men det känns så jävla onödigt. omfg.. HAha. EN sak fine om man berättar någon liten historia och säger "DET VAR SÅ JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄVLA SEGT ALLTSÅ JAG SKÄMTAR INTE!!!!"
men att man som, i sin hela personlighet, överdriver.. T.ex. om såfort det är något litet som händer, tex om någon har en minimal liten sjukdom så får de det att låta som VÄRDLENS GREJ. herregud. 

läste just en blogg om en lite äldre tjej som hade fel på pumpen precis som mig, men hon har lite dubbelslag då och då, inga direkta problem. I princip alla har det. Men i presentationen så stod det bl.a. att hon var ett barn fångat i en pensions kropp (alltså att hon fysiskt inte orkar allt.. vilket jag förstår) men det beror väl fan på hur man ser på det? Inte ens jag känner så och jag har ju verkligen stora issues med hjärtat.. jag tycker att man kanske kan titta lite ljusare på saker och ting. Men antar att folk bara vill ha uppmärksamhet och vara lite speciella.. .omg så patetiskt sånt är egentligen...


likadant med t.ex. folk som är "alternativa " .. bara för att vara speciella? CMOOON. jag gillr också "annan musik" och "inte direkt ett fan av människor" och "förstår mig inte på folk " osv osv men inte fan behöver jag färga håret svart och bära svarta kläder 24/7 för det.. neh, överdrivt. bara för att göra sig till och få minsta uns uppmärksamhet..

Jag tror att jag säkerligen också gjort sånt där någon gång, det är ju int direkt ovanligt. men folk som har det här 24/7 i sin personlighet, jag spyr på sånt. ska alltid uttrycka sig som det är så jävla synd om dom eller så jävla speciellt pga nånting helt avlägset typ. eller något litet som är överdrivet till en extrem nivå.



att informera gillar jag. jag gillar informativa bloggar eller inspirerade bloggar..
jahapp.. jag ville bara dela med mig av lite hate, förlåt. men jag tycker att det spelar fan ingen roll. Människor är rätt vanliga när det fan gäller. so fucking what? Många vill alltid lika lite speciella och orginella t.ex. om man raggar på någon eller så..
men jag vet att jag är jävla normal, vanlig, även om jag t.ex. är ärligare än de flesta så vet jag att jag inte är något superspeciellt.. för att jag är precis som alla andra en väldigt vanlig människa om man är med mig ett tag..
T.ex. folk som är otrogna är nog det för de hittar något som verkar så jäääävla intressant, och sen när man är där efter ett tag så är de tinte så jävla intressant..

Hur många gånger har inte det hänt mig med killar anyway ? Spelar över som fan och man bara "mmh yummieh!" sen finns där fan inget speciellt eller nice ändå.. ahaha.. ne fy, ta det cool och var er själva, inte era överdrivna själva..

jag får tydligen folk att gilla mig ändå. trots att jag outar att jag inte är så jävla superspecial, det enda jag kan tycka att jag är bättre på än andra är att hålla hemligheter... men det finns andra attribut som är mer attraktiva där ute ahahah!



life is beautiful

...fn vad konstigt. jag gick precis ut med hunden. hade en kuslig känsla. och det bara ökade ju såklart när jag gick ut i mörkret.. Och så började jag tänka på det hemskaste jag sett på senaste tiden, det var videon när en stackars hemlös man blir brutalt ihjälslagen av sex poliser.. Och så tänktej ag på att fyhelvete vilken jävla ras vi människor är. och jag är ytterst tacksam och glad över att något så illa aldrig har hänt mig. Fine, jag har hjärtfel och jag är inte on top av världens hälsosammaste människor, men jag lever. Och ajg lever utan en massa konstiga extra saker utöver hjärtat..

jag förstår inte hur människor kan göra så. hur fan har man det i sig? jag vet att jag själv kan bli ytterst arg och förbannad, hata mycket. men att bara slå ihjäl en helt okänd man? Nej. inte någonsin.


Sen vandrade jag vidare.. och tänkte att jag är glad att jag lever. och jag vill alltid glädjas såhär. Jag vill känna detta för evigt. leva tills jorden går under. Men så är det inte. circle of life är att man föds och man dör. men varför`? det känns så värdelöst när man tänker så. men samtidigt så är det så precious på något vis. vi har den tiden vi har liksom....

och jag gick vidare, lite arg över att livet har sin gång och lite glad över att vi faktiskt ens har ett liv.. Visste inte riktigt vad jag skulle ställa mig till mig själv och min argumentation. Jag var bestämd över att jag ville leva föralltid.. men jag visste att deti nte är möjligt. men varför är jag ens född då?.. tankar, tankar...

Jag började höra ett konstigt, mycket högljutt nosande.. tänkte först att det var en jättestor labrador, men jag hörde inget, så tänkte jag "okej? två personer kanske har sex där bakom sop-huset..?" men det kändes inte heller helt rätt.. så tänkte jag att "okay, jag går och kollar".. närmar mig och ser två små söta igelkottar. Den ena frustar och nosar medans den andra bara går runt om den högljutt nosande igelkotten..

Jag tror att det höll på att födas ett nytt liv, där under sopconteinern.. och helt plötsligt så kändes det där med att födas utan mening rätt dåligt. den lilla igelkotten gjorde t.ex. min kväll. Sedär! circle of life :)


Imon ska jag gå och kolla till, kan ju vara så att den stackars igelkotten bara höll på att dö och den andra försökte hjälpa, men det känns konstigt.. mer troligt att de födde små puppys.. Ja, hur som helst, så fick jag mig en tankeställare.. Oavsett hur hemska människor det finns så ska jag fortfarande skina som en stjärna med allt det fina som finns hos mig.

Sjuksköterskor på strejk?

Alltså. Nu jävlar.

Detta blir ett diskussionsinlägg, tyvärr på en dag jag egentligen inte har tid. Men detta är ett viktigt ämne.

Vanligvis så talar jag alltid gott om sjuksköterskor. De flesta jag har träffat är underbar. Men varför? Jo. för dom har en innre känsla av behov att hjälpa folk. Dom gör inte skiten för pengarna. dom valde detta, SJÄLVA.
precis som dagens sjuksköterskor så VÄLJER man detta själv. Sen står dom med plakat som säger "TA INGA JOBB MED EN LÖN UNDER 24000"
ärligt talat.. -> TJUGOFYRA <- tusen?!
de kanske inte är så bra på matte men DET ÄR EN JÄVLA massa pengar. För en INGÅNGSLÖN!?!?!?
 
Det dåliga här är inte bara att det är en sjuk stor summa pengar, utan att de faktiskt förhandlar när det är sånna här tider. Folk står utan jobb, ta ett jävla jobb och get ur ass moving för fan.
Jag förstår inte helt seriöst vad de är förbannade över..

Jag vill hjälpa människor i mitt yrke. Jag vill ha pengar så att jag kan betala min hyra och använda mig av lite pengar själv. Det är NYUTEXAMINERADE människor vi talar om. Inga proffs någonstans..

ne. Det dumma är att jag vill hylla alla sjuksköterskor. För en enda anledning. De flesta som jag träffat på  har vart helt underbara. Men de har inte heller vart sånna giriga monster.
jag blir ledsen.
Det är liksom inte direkt en ENORM belastning i deras utbildning, alla sjuksköterske studenter jag känner är ute och super dagarna i ända typ.. Nej. jag vet inte riktigt vad jag vill säga förutom att man kanske ska sluta vara så girig ..

De har en fin utbildning, ja. De kan få jobb på den utbildningen, ja. vill dom ha 24000 för det så är det desto svårare att få jobb på det. alltså. tjugofyra tusen??!?
Fan vad sjukt.

En industriarbetare bär säkerligen lika tungt som en sjuksköterska, dom får 17000 i ingångslön.. Med större risk att bli arbetslös än en sjuksköterska..

ne. jag tror det är en generationsfråga. Fan vad människor i vår generation är bortskämda jävla as. fy!
Det är ju studenter i nuläget som" gör uppror" medan de jag träffat är ur en äldre generation..


äh. vetifan. Har ni några synvinklar för jag vill verkligen få lite annan syn eller några fler argument vad det kanske kan bero på... 

Ytterligare ett år senare...

jag kollade just mina "diskussions" inlägg här på bloggen och kom till ett inlägg som jag skrev i april förra året. Jag snabbspolade igenom ett år, och skrev i slutet

"och.. då tänker jag bara.. Fan vad saker förändras på ett år.. Från paniken och rädslan, till ett skönt sommarlov till en hemsk operatione och återhämntning, till att återigen bli bra.. sen?? det får mig at undra hur mitt liv ser ut om ytterligare ett år....?

Jag pluggar i linköping förmodligen? wtf liksom? vad gör jag på daanra? vad är det för "stora " saker som sker i mitt liv?... spännande att se vad tiden bär med sig till mig :)"


Och nu, när jag tänker på det. JÄVLAR vad saker har förändrats även detta året... I april förra året hade det vart slut mellan mig och min första kärlek i ca 2 månader, jag började packa och fundera på flytten, min mamma hade just flyttat ut ur huset där vi bodde och allting var nya upplevelser.

Vi kan väl börja med det faktum att jag träffade en ny pojk runt den här tiden, sommaren spenderades hemma i sverige och det planerades hejvilt inför min flytt till linköping.

Jag flyttade hit, bosatte mig med en okänd person (som jag sen kom att hata) och skaffade dessutom en  vacker hund.



Hade stora svårigheter att bo ensam ochdet kändes jävligt jobbigt, började högskolan och hade nollning och allt vad det innebar.. MEstadels bara att inte sova på en vecka,vilket tärde som fan på mitt psyke haha..
Åkte hem nästan varenda helg föratt slippa bo här, vande mig sakta och säkert vid att inte bo hemma, vid januari flyttade min nya pojk upp, och i februari tog vi över lägenheten.
Jag har kontrakt på en lägenhet. herregud vad vuxet.
Klarade mig gallant i skolan, utan att faila en enda kurs, och nu är vi redan i april, ett år efter att jag skrev inlägget.. Jag är sambo, har en vovve och sköter skolan, utan att bo hemma.

Går ständigt till sjukhuset för gymnastik, provtagning eller läkarbesök. Känns som jag lyckats på något vis..
Tar lagom mycket hand om hemmet, sköter alltid middagsintaget och mår hyfsat med tanke på allt runtomkring med stress osv.. Ja jävlar, coolt är det! Men nästa år, då borde väl ändå inte allt för mycket ha skett? ;)

Då ska jag ju ändå bo kvar här, helst ha kvar samma hund och sambo. Möjligtvis att vi flyttat till en billigare lägenhet. Faktum är ju att vi faktiskt lånar pengar för att bo någonstans. LÅNADE pengar. herregud.

jaja, tänk om jag har tur och hittar det här om ungefär ett år igen? vore väl ballt! haha..
Men ja, jag hoppas på inte allt för stora förändringar.. Vill ha min sambo, min hund, mina skolgrejer i skick och en lägenhet i linköping..


Världens absolut bästa pappa..

Jag har saknat min pappa så jävla mycket den senaste tiden.. jag har inte så mycket att säga till honom heller, så jag har inte ringt.. sen har jag inte haft tid att ringa heller egentligen.. men jaja.. Av alla människor i hela världen så är det en människa jag kan prata med. Visst att jag kan bli riktigt förbannad på honom också, när han är lika envis och oresonlig som jag kan vara...
men över alla andra känslor om pappa så dominerar ändå min kärlek när det gäller honom.

Jag vet, men helt hundra procentig säkerhet (och det är extra viktigt för mig nu, eftersom jag läser statistik och vet vad exakt det innebär med hundraprocentig säkerhet ;)) , att jag kan komma till pappa med vilka problem som helst. Alltid. Och han kommer alltid finnas där med svar. Fast såklart inte alltid. Inte när livet har tagit sin gång. Jag vill inte det. jag önskar så innerligt att jag bara kunde få hoppa över den dagen, eller att jag hade ett biomedicinskt medel som bara fixade bort döden...




Han har gjort så mycket i sitt liv också, sånt som jag aldrig upplevt. Han var en riktig jävla idiot. .. eller det kanske han fortfarande är föresten.. haha.. riktigt galen. aldrig växt upp, förutom just på det faderliga viset.. Kan verkligen inte tänka mig att det finns någon som har sån kontakt med sin pappa så som jag har.. Men angående hans ungdom och uppväxt.. han var en liten rövar-typ.. Jag har alltid vart en lugn människa, visst, dampig, men aldrig gjort massa hyss och sådär..

Jag vet inte riktigt vad som gör det.. men något är det.. jag gillar honom så himmla mycket. han är alltid där för mig. det är det finaste som någon kan göra för mig.. och han är alltid så rolig och störd.. även om han absolut inte är den mest ärliga människan jag känner (vilket är jävligt viktigt för mig, att man ska vara ärlig dvs)  så känns det ändå som att är det någon han berättar allt för och för det mesta är ärlig mot, så är det mig. När han inte är ärlig så är det för att skydda mig, eller  det klassiska, för att han ska slippa undan (som alla andra som ljuger)..



Igår började jag tänka på hur jag hade det innan operationen.. jag och amanda började prata om det typ.. så tänkte jag på pappa.. varenda natt/kväll innan operationen.. flera månader innan, så satt vi alltid uppe tillsammans och tittade på coldcase.. det gick jävligt sent.. och vi satt där och hade det som en aktivitet. det var det bästa. Jag visste ändå att jag inte kunde somna, och pappa brukar ju sitta uppe.. där fick jag sitta, med honom, och titta på coldcase..

Pappa har alltid varit extreeeemt noga med att man ska sova i rätt tid( vilket jag nu för tiden förstår och är jävligt tacksam över att han var så hård med att lära oss barn) och ändå fick jag sitta uppe där med honom..
Runt halv 2 tror jag det slutade, och då satte vi oss oftast vid köksbordet och pratade fram till 05..
Det var iochförsig sommarlov, men ändå.

Usch. det där med döden alltså...jag kan inte ens försöka förmå mina tankar att gå den vägen och försöka förstå att mina finaste och närmaste runt omkring mig kommer gå bort.
Om jag hade dött innan pappa, jag vet inte hur det skulle varit. Jag har en släkting som har fått uppleva detta och det måste vara det mest omöjliga scenariot att bearbeta. Precis som jag och pappa så hade de (dotter och far) också en väldigt bra relation.. Om min pappa skulle dö för tidigt också för den delen, så skulle jag inte kunna hantera mig själv alls över huvud taget. Hela mitt liv skulle rasera.. fyfan vad sjukt..

Det är rätt ballt också, att man faktiskt hyser sånna känslor så hela ens biologiska instinkter skjuts åt sidan.. allting handlar om sorgen, psykiskt illamående och fruktansvärd smärta. Inget spelar helt plötsligt någon roll, säkerligen.. så konstigt alltså.. men jag kan verkligen tänka mig in i att man gör så..
ta tillexempelts små fåglar, de har ju en enorm sorgeperiod efter sina familjemedlemmar... sjukt.


Men för att inte skriva allt för deppiga tankar och lämna er med dem, så tänker jag berätta att jag pappa hade köpt hem en supersöt sak från tyskland till mig, och nu har jag den här uppe :) helt underbart! jag älskar pez, och såklart hello kitty.. hahah..




just nu hinner jag inte skriva mycket mer eftersom jag ska fixa till kokkorven, men jag har så mycket känslor till min fina familj och jag trodde for real att det skulle minska lite när jag drog ifrån jönköping. men nej. finaste finaste familj<3 jag saknar er allihopa.

 


insecure...

Helvete. Var helt säker på att jag skrev igår :S kanske hamnade I utkast Eller ngt.. Kan inte kolla det nu Heller eftetsom jag mobilbloggar .
anyway.. Jag sitter I skolan, hungrig som ett as..
trodde jag slutade kl 10idag. Jag slutade visst 15.. Så har ingen lunch med mig men whatever, milla lever på en redbull ;D
hade hål kl 10till 13 så då tränade jag på sjukhuset.. Rätt jävla jobbigt idag alltså .. Suger när det känns så..

haR btw tänkt mycket på hur mycket mer man tänkte som yngre. När man formade sina åsikter, upptäckte saker överallt och insåg nya saker om världen,samhället ochh människor.. Nu tänker jag mest dötankar som "bra låt" "orkar inte engagera mig" " vad har jag för viktigt idag att göra" och "vad handlade föreläsningen om?" 
har jag fördummat mig själv genom att sluta tänka på livsviktiga frågor? försummat mig då jag slutade engagera mig?.. Jag lär mig ju fortfarande nya saker, fakta. I skolan. Så dum är jag ju inte. Men vad hände med Camilla som Ville rädda världen? Hjälpa alla som har det svårt?
detta känns som en naiv tanke nu I "äldre dar" men jag kánner fortfarande en lust att göra sånt. Kanske bara...göra det?
våga, testa, STARTA projekt man verkligen vill åstadkomma.

jaG älskar konstogt nogmigsjälv lika mycket som förr, men inte lika ofta. Jag vill mer.

Btw så ska jag nog börja agera mer. Reagera på saker UST för att tänka "jaha, igen.."
exempelvis våldtäkter..? Jag tar nästan in det som vardagsmat nu för tiden. Men om nyheterna hade förklarat, ord för ord, hur hemskheten skedde. Då tänker man.
det är sällan som jag stannar upp och tänjer till nu för tiden, jag rusar runt helt uppe I min vardag. Även om jag brinner för mitt liv och vardag så brinner jag för annat också... Man känner att man inte har tis, makt eller pengar för att uppnå vissa drömmar. Men hur gör dom andra? Dom som vågar. Jag skulle bara behöva ta ett leap of faith och se..

Nu blev detta så mkt mer text än tänkt.. Sorries. Speciellt när det säkert är stavfel och ingen bild och lite förkortningar här och var PGA mobilbloggning....

yEpp. Nu har jag mikrobiologi, det gillar jag :) ha en fin dag och ta hand om Dina nära och kära..

And here comes that Milly again.

Som vanligt inser jag att det är ingen ide att vara arg eller tjurig. Jag vill vara glad hela tiden. And I honestly wish I could. Tänk om man var glad hela dagarna och inte slösade energi på att vara nere ? Would be so nice :)

Jag har varit rage-free i ca 2 år kom jag på när jag var ute med donna. Och nu kanske ni undrar (ni som inte upplevt det..) vad "rage" för mig är. Ja. det är .. När jag blir ordentligt jävla förbannad. Jag kan inte kontrollera det WHAT SO EVER. jag blir helt galen,berserk och skiter i allt vad folkvett heter.. aja. iaf. sist var i skolan. Då blev jag så fruktansvärt arg på tim.. jag slog sönder en spegel, kallade han för riktigt fula otäcka hemska saker (som jag såklart ångrar fett mycket..), skrek som en idiot och boxade sönder mina knogar..

och.. jag tänkte.. Att .. jag kanske inte är ARG så ofta längre (alltså, inte rage, utan allmänt arg..), men jag är mer oftare ledsen. Whats that about liksom? Så jag tänkte att kämpa ännu lite mer på mina attitydproblem (kallar man det så? när man inte kan hantera känslor? haha.. anyway..)


Varje dag sen jag och wiktor har vart med varandra så har han gnällt lite mindre på livet, han har vart alltid lite gladare och han kommer nästan aldrig hem på dagarna och är negativt inställd till saker som förr.. Det är helt amazing. Och jag själv känner att jag går åt mostatt håll. Kanske inte så konstigt med ett helt nytt liv liksom (att flytta hemifrån är en av de tre stressigaste sakerna du någonsin kommer göra i ditt liv vettu!), massa doktor saker brevid "en normal 20åring tjejs liv" och annat.
Men. jag vet att jg inte är LEDSEN for real, alltså deppig. För jag gillar verkligen det jag har. Jag älskar min fina pojkvän verkligen jättemycket. Det är skrämmande. Men ärligt talat så är det dags att erkänna det.. jag älskar honom liksom! och min familj, även om jag aldrig har dom nära så vet jag att dom ALLTID kommer finnas för mig. Vill jag något så hade de åkt exprä (stavning?) upp till mig och fixat vad det nu var jag ville.
Och min utbildning är häftig! Jag gillar det jag sysslar med. Och jag har en uuuunderbar liten vovsing, jag lär mig om livet och allt vad eget ansvar innebär. Det är fett bra ärligt talat.
men jag tror att det är enklare att bli ledsen om man känner sig ensam. Och det gör jag, verkligen.
Och väldigt ofta.

men. Nu kommer vi till hela Camillagrejen. Jag ska sluta med det här :). Varje gång jag är ledsen eller halvtjurig över något, så ska jag antingen försöka mig på att säga "fuck it" (fungerar dock sällan, för känslorna tränger sig på även om man försöker ignorera dom.. hehe..) eller så har jag en STOR FET LISTA här nedanför om varför jag INTE ska vara ledsen eller tjurig. Varje gång jag känner mig ledsen (tills nyår!) så ska jag läsa den. För att humöret ska vända. Just do it, read the f*ing list och känns glädjen




(jag tror att jag ska skriva den i tredje person? vi får se! blir lite blandat kanske.. heh)

1. Det är förmodligen absolut inte värt det. De få gångerna du är pissed då det är värt det, det är typ de få gångerna som du rage-ar. Så, drop it.  Berätta istället för personen hur du tänkte, säg att det gör inget, för personen betyder mer än det du är lack över.
Är det bara kasst väder som gör dig deppig? Cmoooon milly, inte din grej. det VET jag att jag kan släppa. bara tänk på något annat :)
Är plugget påträngande och jobbigt och oförståeligt? Först av allt. TA EN PAUS. 45 min. Sen go.
Gör något du tycker om och blir glad över, under pausen. Sätt dig inte bara i soffan och deppa, ring din sötsak, lek med donna, baka en kaka, gör något kul kul kul! och dra i dig en liten kaffe mens du pausar :)

2. Camilla lilla. Du lever. Ta vara på det. Precious little life. Det kan försvinna så fort så fort! T.ex. senast idag så bläddrade du igenom sommarbilderna från förra sommarn, där POFF kom det en bild på din vän Felix Söderberg. Du hade inte sett han på 3 år, sen stod han där på baren och var precis lika underbar som vanligt. Nu är han poff död. Påkörd av ett tåg, bara sådär. Inte ens med flit. Så seriöst. Drop that fucking attitude och get a hold on yourself..  Är det hjärtat just som tynger dig?.. Det är lite synd, men fortfarande, du lever. Tänk om du var född i en annan generation. Plus, ditt ärr ser rätt sexigt ut ;)

3. Waow. Världen. Shit. Vad fin den är. Kanske inte människor, men själva naturen, att vi exsisterar och att solen går upp varje dag, att det finns små minimala djur till jättar som elefanter.. det är sjukt. Och det är ballt. Tänk så jävla mycket du har att uppleva. Och tjura är inte ett sätt att uppleva.

4. Varje minut som du är sur, förlorar du 60sekunder på att vara glad!

5. Såklart, återkommande ämne. Din familj. U love them, tänk på dom :)

6. Du är en kämpe. Vafan ska du gå runt och vara halvtjurig eller ledsen över? det är säkert ingenting som du inte klarat dig igenom 1000ggr värre förr.. For real :) och FRAMFÖRALLT tänk på att OM DU inte tjurar nu, så kommer du kanske vara HELT TJUR FRI tills nyår!! galet bra prestation! Och jag vill faktiskt att du ska lyckas med detta. Du kommer vara stolt efteråt.
OCH Så kommer du ha gladare folk runt omkring dig med. Din pojkvän kommer aldrig bli påverkad av en tjurig milla, din familj, dina vänner, klasskamrater och din hund. Alla slipper det. och alla mår bättre när du mår bra..
Sen så förtjänar faktiskt din pojkvän att ha en glad liten tjej. Även om du är arg på honom, så tänker efter EN GÅNG TILL. Är han inte värd det? Jo. And you fucking know it, deep inside liksom!

7. Okej. Vi tar hjälp av sötsakerna, ifall du fortfarande inte är glad! haha!
ÄT CHOKLAD! Eller baka! Eller bara släng i dig massa god sirap! :D Och sen en till sötsak. Din VOVVE! gå och gosa! :D ALla mår bra av att gosa med en underbar söt liten mjuk och fluffig hund ! :D

8. Kolla på serier, läs serier, sånt du skrattar av alltså :D wiiiiie! eller ring pappa?

9. Ring kirsty. Definatly gonna make u laugh ur ass off.

10. Ta till stenen! "Varje gång du är ledsen, håll i den här och tänk på ALLT FINT i hela världen. Så lovar jag dig, min lilla prinsessa, att allting kommer försvinna."


jag har fler tips, men jag tror de här räcker :) GLHF till mig själv ;D

shooting the kids in the coloumbine is apperently easier than fitting in in the school.

Ska SNART sova igen . hihi. har iaf 4 h på mig typ.. anyway. suttit och kollat columbine highschoolmasacre dokumentärer ... och jag vet inte om jag är mentalt störd, men jag tycker det var synd att deras plan inte gick bättre. Det de gjorde som var helt åt helvete imo var att de inte hade specifika targets... trots att de utförde det lite p.g.a "natural selection"
jag önskar att wikileaks hade kunnat få tag på alla tapes från dem.. och alla notebooks som skrevs. vore grymt intressant att lära sig mer om vad som gick igenom deras hjärnor..
smarta, nördiga, människorhatande dudes goes berserk typ.
Men en var ju betydligt mer hatisk, den andra var nog mest bara deprimerad.. iaf vad jag tror..



"I feel confidence in my skill in deciving people".. damn that scary!.. var en bit av hans dagbok.. men det bästa var nog endå intervjun med en kille som hade vart oense med en av mördarna (Eric Harris).. Samma dag som allt skedde så hade Harris sagt "Brook, I like you now, go home" ish. Och brook berättar då om detta samtidigt som han berättar om hur mobbning var vardag för de två som utgjorde massakern.
Så slutar han med att säga  "shooting the kids in the coloumbine is apperently easier than fitting in in the school. And thats just how it was for them", precis innan detta visas en inspelad video där killarna blir påpucklade av ett gäng fotbollsspelare.
precis som i en jäkla amerikansk film. for real. fast med lite mindre kärlek and a lot more killing..



jaja.. nu måste jag lägga ner. Ska ta något att äta :)


Nostalgia locomotive

åh.. Idag när jag satt på bussen hem så bara fick jag den där mysiga känslan som jag berättade om som infinner sig mot vintern..  Jag tänkte påalla fina dagar jag haft med emma roman, och jag vill tillbaks till tiden när jag och jossan hängde varje dag och de dagarna då jag fick gå till pappa och gråta när jag ville. När jag hade möjligheten till det och livet var lätt. Samtidigt känner jag en full förväntan och mysig känsla om vad framtiden bär med sig till mig, jag ska ju starta mitt egna liv nu. Jag sitter fortfarande på livets buss, men nu har de flesta stigit av, jag sitter ensam på bussen och ibland kliver människor på, ibland av.. Och nu ska jag forma mitt liv, min familj och min framtid. Det kände jag full förväntan över. TIlls jag insåg att. camilla. its now. Jag är där, jag är här och det är min framtid jag bygger på. 
Man kan inte bara sitta på röven och vänta på att framtiden ska komma till en med ett fint liv, man ska arbeta för det. och det är min tid nu. Jag ska forma min framtid och jag vill göra det rätt från början. Jag längtar!
Tänk när jag ser tillbaks på mig själv när jag är gmamal, och jag gillar vad jag har åstadkommit. Fyfan vilken underbar känsla det måste vara..
Oavsett om man ibland kan längta tillbaks tills de dagarna då jag satt och lyssnade på Avril Lavinge och The Mo hela dagarna, var med min bror, kirsty och josefin.. alltid.. och när jag hade fritid och inget var på riktigt och på allvar, inget ansvar.. Så är det nu det gäller .Jag är 20 år. jag börjar mitt liv nu. Waow. fyfan vad spännande!

Nu ska jag plugga inför min tenta på måndag, som ska gå bra! HA det så fint ni kan underbara människor! och även ni som inte är fullt så underbara, ni förtjänar nog också att ha det bra ändå :)


Bild is unnecessary. Orden är fan tillräckligt bra denna gången. :)

Sparka på de som ligger ner, go on.

Alltså. For real !?...
Nu vet ju nästan alla som läser min blogg vart jag står, rent politiskt, men detta kommer inte bli något "HEJ VÄRVA MEDLEMMAR TILL DEN RÖDGRÖNA SIDAN!!"
Nej. Detta ska bara vara ett rop på hjälp. Visa olika sidor av ett problem. Försöka få folk att inse hur fel saker och ting kan bli.




Jag är kroniskt sjuk, och det vet ju också alla redan som läser min blogg. Alltså betalar jag medicin och läkarvård varje gång jag behöver.
Förr så behövde jag bara betala mediciner. Men nu har jag fyllt 20 år och då måste jag även betala läkarbesök samt annan vårdkontakt. När jag "bara " behövde betala min mediciner så hade jag ett sommarjobb ( I maj), jag blev dock sjukskriven och begav mig till socialkontoret i jönköping. Fick hjälp därifrån och jag var mycket tacksam, eftersom i MARS gick mitt högkostnadsskydd på mediciner ut.
Det är ju ganska nytt med att högkostnadsskyddet är uppdelat i två, mediciner (1800kr/år) & vårdbesök (900kr/år). Vilket sammanlagt blir 2700kr/år och slår man ut det varje månad så blir det 225kr/månad.
Men nu vill de även ändra en till sak. Man ska betala 22% högre på alltsammans. Detta blir ungefär 3300kr/år sammanlagt. Även om det "bara " är 600kr mer varje år och 50kr/månad så är ändå problematiskt för vissa människor.


Jag förstår att människor ser det som "en skitsumma", men de har fast jobb med tillräcklig lön och eventuellt inte ens någon i familjen som är sjuk.
Jag älskar vården och jag är tacksam för ALLT de gjort mig. När jag åkte från lunds sjukhus förra året efter hjärtoperationen så fick jag åka på en ambulansbår därifrån, och jag började störtlipa. För där hade sköterskorna samlats utanför min dörr och jag bara kände mig så fruktansvärt tacksam. Att dom stått ut med att ta hand om en helt främmande människa.. det var helt underbart av dem, även om det är deras jobb. Det kändes så.. äkta. Dom brydde sig liksom.. och jag var tacksam för att de gjorde det.
Hade jag haft råd så hade jag betalt med GLÄDJE. Hade jag vunnit miljonbelopp på lotto hade jag velat skänka pengar till sveriges sjukvård, men det går såklart inte eftersom det är statligt osv. MEN ÄNDÅ. Poängen här är att jag är inte sniken mot vården. herregud, jag LEVER pga av dem..
Så nu.. tillbaks till problemet..

Hade jag vart en människa som inte hade några problem med höjningen så hade jag betalt.
Tänk dock alla som _har_ problem med det?
T.ex. en familj där mamman + 3 barn har någon kronisk sjukdom? Alla behöver medicin och läkarvård? Det blir 2700*4.. Ganska mycket på ett år..
Eller en sjukskriven människa som går på socialbidrag
Eller ännuvärre. En utförsäkrad människa som är sjuk?
Eller t.ex. mitt fall. Där jag är student och lånar maxlån på CSN. Får ca 800kr över efter hyra, el, busskort, bredband, studielitteratur och mat. Här har jag inte ens räknat in läkarbesök mm. Ska jag aldrig få gå ut och ha kul? Köpa kläder? eller ens unna mig någon annan mat än tråkig studentmat? Eller t.ex. tänk om jag behöver något akut som gått sönder / försvunnit? jag försöker också ta körtkort nu.. men det går såklart att bortprioritera
Jag går hos sjukgymnast varje vecka, och varje månad tar jag blodprov. Det blir fem besök i vården på en månad. Ca 500kr. Där är jag nästan uppe i högskostnadskyddet för vård (900kr) men hur FAN kommer jag kunna lägga ut 500kr i vård? Och sen medicin på det..
På tal om medicin.. min astmamedicin är snart slut och den kostar 700kr...Woopiedoo..

ANYWAY. Där dessa "speciella fall" finns, för belive me, dom FINNS. det finns folk som inte kan ha råd med höjning (eller knappt har råd nu för den delen)
HUR FAN hade folk tänkt att det skulle gå ihop?!



<3


Min pojkvän och jag har redan disskuterat det här innan(innan jag visste om höjningen ens). Han står inte alls på vänstersidan rent politiskt men vi disskuterade högkostnadsskyddet en gång när han kom hem och hade handlat medicin..Minns inte exakt vad han sa men det var något med att han tyckte han det var sjukt att folk inte får betala mer för allt vi får i medicinsk väg..
Då sa jag ofc att han inte tänker och blablabla men iaf.. Slutade med att han sa en sak som jag faktikst håller med om.. Att de som _kan_ betala, de _ska_ betala. För skatteintäkterna ska gå till _allas_ välfärd.. och att folk ska få högkostnadsskydd när de inte tycker "små"pengarna är en big deal för dem är fel tyckte han..
Han körde alltså på "betala mer om man har mer"-stuket.. jag kan hålla med honom. Jättemycket. Men det kommer bara bli fel. Var går gränsen för dom som _har_ råd att betala tex?
samt att folk aldrig kommer göra det för det "är orättvist".. Och jag står på rättvisans sida, men samtidigt hade jag mer än gärna betalt för mina hjärtoperationer om jag hade kunnat. För jag har fått ett liv.

Så.. ja..
All I wanna say är.. Fan vad sjukt att folk inte tänker..
Jag menar.. Det DUMMA Här.. är att jag _förstååååår_ verkligen att folk röstar blått. För dom har såklart JÄTTEMÅNGA bra idéer. Men det har även de röda..
Det är EN fet sak som gör att jag _ALDRIG_ i hela mitt liv kommer rösta blått (oavsett om dom ändrar hela sitt approach) och det är att de vill ha privatiserad vård. Även om dom nu ändrar den punkten i sitt program, så kommer jag tänka att det är deras ursprungspunkt.. och någonstans innerst inne vill dom nog fortfarande utföra det. Jag skulle aldrig kunna bo i mitt fina land sverige igen, ever.
Precis osm jag tänker med SD.. De har sina rötter i skitsaker, därför röstar jag inte där även hur bra dom nu hade låtit (iofs låter dom ju inte ens bra, fast det gör faktisk mååånga punkter hos de andra blåa :))

Men när folk inte kan se det på två olika håll, det gör mig förbannad.
Jag kan mycket väl förstå att folk ser det som skitpengar, men folk som ser det som skitpengar har SJUKT svåra problem med att se någon vara "så sjuk".. KLART SOM FAN att man kan vara FÖR SJUK. herregud..
Sjukdomar är inte något man bara har hittat på, fyi.. :)














Nu har jag skrivet för länge.. haha. måste faktiskt gå och börja göra min dag vettig.
Ska adressändra( hann inte det igår), städa klart rummet + källaren (har stökat ner som fan med flyttlådor där), laga middag till familjen, åka iväg snabbt till boris, träffa mc, sen åka ner till piren med min familj + leenas familj..
Vet inte om jag hinner skriva igen..

Feminist?

En sak som folk uppfattar helt olika med mig är om jag är feminist eller inte.. Vissa tror jag är värsta amazonfeministen (u know dom där som "inte rakar sig och beter sig manligt och ropar högt om jämställdhet"?)
och vissa tror att jag inte är feministisk alls p.g.a. att jag tycker att man kanske ska behandla sin man väl.

Men för mig är det en jävla självklarthet att man ska behandla sin man väl, och respektera och likosm.. passa upp på? PRECIS lika jävla självklart som att mannen ska göra samma sak för mig? men det är ju en helt jävla vanlig vänlighetssak.. Bryr man sig om varandra så passar man upp på varandra... Jag har dock en tendens till att passa upp mer än vad jag blir uppassad.. Ta t.ex. min bror.. haha.. jag gör allt för han, anytime, medans han kanske inte gör exakt allt och inte heller hela tiden.. men vi har en fin relation och jag tycker att den är jämställd, för han ger mig kanske mycket mer annat än uppassning .. t.ex. hjälper mig med läxor eller annat när jag kanske mest fixar saker åt han som typ mat,kaffe,telefonsamtal osv...

Ännu en sak som är självklarhet att ta upp är det där med löneskillnad, det kan störa ihjäl mig. det är fan inte okej att tjejer får mindre lön för samma arbete. det är inte okej och kommer aldrig vara okej.
Sen är det en sak många frågar om.. "Hemmafruarbete".. jag tycker att det verkar så JÄVLA värdelöst.. haha.. seriöst.. jag hade älskat att spendra tid med mina kids som hemmafru, for sure. MEN sen tänker man på allt runt omkring? All städning osvosv.. man kommer aldrig ifrån hemmet och får göra samma skit dag ut och dag in. Jag tror inte sånt är något för mig MEEEEN jag tycker absolut inte det är fel om man nu VILL vara hemma som fru och låta mannen stå för inkomsterna och sådär.. Inte heller tycker jag det är fel om mannen väljer att vara hemma så frun fixar inkomsterna.. men vad jag tycker är allra viktigast är att man KOMMER ÖVERENS..



Sjukt störande vore det ju om man hade en liten golddiggerbrud som bara var hemma, skötte inte hemmet utan anställde en städerska och sen bara lolade runt på stan hela dagen när mannen jobbar röven av sig? eller vice versa med könen. Sånt är inte okej.
Men det handlar helt enkelt om sunt jävla förnuft..
jag är feminist, ja, för jag står för jämställdhet. Om man pratar par-jämställdhet så kan det se HUR olika ut som helst.. För där kommer man överens med varandra. Pratar man samhället så behövs en hel del förändring...



Nu har jag dammsugit hela ovanvåningen och tränat, men jag har fortfarande inte städat mitt rum och dammsugit mitt rum.. inte heller duschat.. så jag ska fortsätta med det nu så får vi se när jag skriver :)

Dagens to do-lista

Heeeh. har asmycket att göra idag.. ska iofs såklart försöka blogga som vanligt :)

En sak dock som jag glömde berätta om var det där med porrindustrin! Jag och jossan åkte buss till a6 för några dagar sen, och då åkte vi förbi "erocenter" som ligger uppe på berget någon stans.. det är en nedlagd porrbutik.. och det enda jag minns från den (inte vart inne, men såklart åkt utanför några gånger) var att det var klottrat "NER MED PORREN!!!" på utsidan av byggnaden.. Men det klottret var inte kvar.. så tänkte jag "undra vem som skrev det där? och varför?.. jag menar.. gillar man porr så är det väl ens ensak?"
Men sen tänkte jag liite längre.. alltså. FYfan? Jag tycker såklart fortfarnade att det är okej om man vill se på porr eller sådär.. men fatta vilken hemsk liten värld det måste vara? eller tänker mig framförallt förr (nu kanske det faktiskt är en bra branch??) .. kan ju inte haft shyssta arbetsvillkor direkt.. hemskt :|...

Så ja.. jag vet inte riktigt hur det är, eftersom jag inte har någon fakta, erfarenhet eller artiklar att gå efter.. men jag kan tänka mig att det måste vart rätt hemskt? jag menar... wooh... kanske inte är någon bra branch endå... Så nu vet jag inte om jag ska "stödja" genom att tycka att "alla får väl göra vad dom vill,och titta på vad dom vill" osv.. eller om jag ska vara ganska mycket emot för att det kanske är rätt hemskt? fast man inte tänker på det?
oj.. nu kanske jag har förstört folks porrupplevelser här.. förlåt för det isåfall...Men ja.. dunno.. jag hoppas verkligen inte att folk far illa ut i branchen men jag kan verkligen tänka mig att det händer...


Också ett sätt att se det på kanske?...

Jaja..nough' said om det där..OCH btw. anser ni bilden stötande så tar jag såklart bort den, bara säg till :)

vad ska jag då hitta på idag som är så viktigt?...Betala räkning, definitivt.. sen ska jag ringa mamma och det är massa jag måste prata med henne om.. sen ska jag laga mat :) och fixa disken och soporna osv.. men det tar inte så lång tid.. ska dock ut med hundarna strax med.. och så ska jag städa mitt rum för nu är det kaos igen (gått en dag.. HAHA!!)
och så ska jag träna :) Samt sova i tid idag... så detta måste göras inom 7timmar... men det blir nog bra :)
Fan btw.. haha.. testade min nya nagellackremover igår som jag köpte på ÖB.. SKITBRA förövrigt, men den luktar lusmedel... eller inte lusmedel menar jagi nte.. utan såndär "som ska lukta citron" som hundar har mot fästningar? hatar den lukten... haha.. yeye ..skriver sen :)




If Tomorrow Never Comes....?

alltså.. det första jag tänkte på idag när ajg vaknade var bryan adams.. och så sökte jag på några av hans låtar.. men sen började jag tänka på ronan keating (tycker dom har ganska lik musik) och MMH vad han är bra! sen ser han sådär ...vet inte varför men han ser ut som en man för mig.. o.0 även om han har lite pojkiga looks.. men som en helt vanlig man liksom.. inte manliga mannen som brad pitt, utan bara .. en man^^.. ahahaha



MEn JA ..det jag skulle komma till... If tomorrow never comes....? Tänk om man dör idag... och man har så mycket kvar.. så mycket att visa, se och ge... jag vill verkligen inte dö.. "im not scared of dying I just dont want to" som robbie williams sjunger... så var jag förr.. men nu tror jag att jag är rädd för att dö.. om jag skulle dö när jag är ung...
Tänker närmast på min goda vän felix som gick bort för bara några månader sen.... fyfan! nitton jävla ynkliga pissår... men! för att jag skulle vara rädd för dö när jag är ung så måste jag såklart också veta om att jag dör, eller är påväg att dö.. annars kan jag ju inte vara rädd och beredd på det... så bli påkörd av ett tåg à la felix style gick nog väldigt fort, och jag hoppas att han inte ens märkte av det..sen OM han nu märkte det så hoppas jag att alkoholen bedövade rädslan en hel del.. och anyway, back to ämnet... om det går fort, då kan man ju inte vara rädd för det "i för tid" så att säga..

Dock kan man ju alltid vara orolig, även om man inte är rädd... och det är jag.. :S .. jag har aldrig förr oroat mig över mitt liv eller min hälsa för jag har alltid alltid ALLTID mått så jävla bra...även om mitt hjärta begränsat mig så har jag aldrig mått dåligt ihop med det (förrutom när jag var miniliten och inte minns).. och när dom berättade för mig att jag skulle opereras så tänkte jag jubara "men vafan? jag är frisk och jag mårb ra!" men detta gjorde de såklart för att hjärtat inte ska kollapsa när jag är 35... lika bra att fixa till det när man är som starkast rent kroppsligt, och det är man i tonåren/tidig vuxenålder.. innan man börjar gå ner sig ;)

och....nu efteråt, när det ska vara bättre egentligen.. då oroar jag mig istället...för jag vet att det inte är bättre.. det är mycket värre, in fact.. eller så är det bara jag som tror att det är värre för det händer saker hela tiden med hjärtat.. men det kanske är en del av processen??.....

äsch... hur som helst.. om det är så att tomorrow never comes, då vill jag bara säga att jag är ändå fylld med lycka... jag tänker på alla fina människor runt omkring mig.. i min krets.. och jag blir helt fylld med positiva tankar och känner mig lycklig... tack till er fina fina fina fina människor <3..
Sen finns det såklart så himmla mycket mer man skulle vilja säga om tomorrow never comes.. men...det är för ...dumt att tänka så.. det viktigaste är iallafall sagt ..






Efter allt detta seriösa så måste jag ändock säga en lite rolig sak.. vet ni hur SVÅRT det var att ta det där jävla fotot ovanför? hahaha.. <3.. min kamera var död, så använde mobilen.. som inte har "timer".. så jag var tvungen att hålla i telefonen, trycka på fotoknappen UTAN händer... hahahahaha.. måste sett otroligt dumt ut :) men det gick!

Att använda sina resurser..

Jossan pratade med mig i förrgår om att jag borde lära mig att fixa håret osv, bara sådär vardagligt snyggt.. och jag är inte alls intresserad av det eller har orken att försöka lära mig.. det faller inte i min intresse-linje helt enkelt... Och då tänkte jag återigen på att "fan vad fuskigt att jag har fått allting så perfekt när jag inte ens använder mig av det..."
jag har shyssta läppar, shyssta boobs, shysst rumpa, shyssta lår, shysst mage, jätte lättformat hår som håller sig format, fina ögon och fransar, bra ögonbryn .. det enda som drar ner mitt yttre är väl min längd.. Men också för "majoriteten" mina ärr också.. men dom stör inte mig.. men ah.. Att jag har fått allt sånt och inte gör något med det, att jag inte visar det extra..Att jag inte använder mina resurser.. det stör jossan jävligt mycket. EGENTLIGEN stör det mig också lite eftersom jag skulle ju kunna vara en PANGBRUD 24/7 om jag hade orkat bry mig om det, om jag hade vart intresserad av det.. Men jag är inte det. Jag trvs så pass bra med mig själv som jag är nu så varför skulle jag engagera mig mer liksom..? aff... Men SJÄLVKLART har jag saker som jag inte vill gå ut i också. Jag går inte ut i trasor ändå... men ah..
Idag t.ex hade jag en slöfock dag.. då såg jag ut såhär..


Jag menar.. Militärgröna mjukis shorts ihop med ett mörkbrunt linne med fet urringning(heter det U-ringning eller urringning?....) i ryggen och ingen bh, inga strumpor? Nej tack. Inte matchande nånstans.. tyvärr ser man inte färgerna så bra här..

DET är för mig något som jag inte går ut i... mens andra inte går ut i sånna kläder jag har till vardags....men jag trivs så. och om jag piffar till mig så är det för två olika anledningar.. 1. jag vill känna mig extra snygg och 2. jag vill ha uppmärksamhet av folk helt enkelt. Det är inget man ska gå och gömma i garderoben liksom.. för vafan annars klär man upp sig för?
Jag kan iofs känna mig extra snygg bara av att duscha eller dra på mig mina vanliga kläder osv.. för vissa dagar har man dom där "extra peppade dagarna" då allt är bättre än vanligt... men då man ha de dagarna då allt är sämre än vanligt så kanske jag känner för att göra mig lite mer snygg.. men det är jääävligt sällan.. jag trvis så jävla bra med hur jag ser ut.. och jag VET hur snygg jag är, om inte andra ser det så sorries deras loss typ...

Det finns både negativa och positiva aspekter med detta...De få positiva är att om man nu skulle träffa en snubbe så vet han vad han får ;) Jag blir liksom inte "fulare" när jag väl ingår i ett förhållande.. för jag är redan så soft i hur jag är.. hahaha..meeeen sen har vi det där med negativa aspekter om att jag inte pallar engagera mig i mitt yttre..
Negativt är ju t.ex. att jag inte är så jävla feminin och kvinnlig. Jag tycker helt ärligt att kvinnlighet är riktigt sexigt och sjävlklart ska en tjej vara kvinnlig imo.. Meeen jag menar ..jag är kvinnlig på andra sätt..wtf liksom..
Men öh. ytterligare negativa saker är att 2. HUR FAN ska jag då hitta "duden" om jag inte bryr mig? och 3. När jag väl börjar se dåsig ut framåt åren, då kanske jag borde ha lärt mig iallafall hur man lägger en jävlafoundation? HAHA...

Näh usch..vad tycker ni?... jag menar... det är ju inte direkt världens grej egentligen? eller? Kanske. Utseende är ju fruktansvärt viktigt.. hmmm... aah. svårt att komma fram till något vettigt här...

Tiden tickar..

För mer än ett år sen fick jag reda på att jag skulle operera mig.. då började jag få sömnproblem typ.. mådde riktigt psykiskt illa.. var ganska livrädd, men ibland var jag helt okej med allt i tillvaron, det var bara nöja sig och tycka om läget, det gick ju ändå inte ändra...
Jag kämpade med skolan så gott jag pallade.. sen för 10 månader sen tog jag studenten och hade en av de bästa dagarna i livet..Tänkte bara på operationen kanske tre gånger den dagen...



För 9 månader sen var jag i USA och mer kär än vad jag nånsin trodde att jag kunde bli.. Det känns precis som igår när jag gick runt och handlade sönder?.. vädret var så jävla perfekt..



och Herregud..Det är snart 8 månader sen jag genomgick en svår hjärtoperation.. Rehab tiden är så lång så det känns ändå som om det inte var alls länge sen. Men sen får man ju tänka att man mer eller mindre bara låg still i tre månader efter det.... så när sjukgympan och rehaben väl började var det bara för fem månader sen... men shit vilken tid ändå...



Det var 4 månader sen jag träffade Wiktor irl första gången och jag var i Oslo och träffade Kirsty och kollade hennes place där hon bor..



För lite mer än 2 månader sen jag och tim gjorde slut.. Jag förstår verkligen inte, nu när jag tänker tillbaks, hur min kärlek för honom slutade brinna...? Jag älskade verkligen honom. Verkligen älskade... men när jag börjar tänka såhär så går jag alltit tillbaks till de sista tre månaderna och inser att det inte ar så konstigt att det tog slut.. Så illa jag mådde om allting han gjorde.. och det var väl det som fick mig att sluta älska antar jag...


och.. då tänker jag bara.. Fan vad saker förändras på ett år.. Från paniken och rädslan, till ett skönt sommarlov till en hemsk operatione och återhämntning, till att återigen bli bra.. sen?? det får mig at undra hur mitt liv ser ut om ytterligare ett år....?

Jag pluggar i linköping förmodligen? wtf liksom? vad gör jag på daanra? vad är det för "stora " saker som sker i mitt liv?... spännande att se vad tiden bär med sig till mig :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0