Snart ny blogg, förhoppningsvis

Jag och Wiktor satte ihop min "nya" dator igår och snart slipper jag sitta vid wiktors dator medan han sover.
Vi har en hel del att göra i helgen dock, så det blir nog inte mycket bloggande just då.. Bloggen skriver jag oftast i då jag känner mig ensam eller känner att "den uppdateringen borde verkligen vara med i min blogg"..
Anyway, snart när min dator fungerar så ska jag och min IT-händige bror fixa en ny blogg till mig. En där texten inte är minimal och bilderna där uppe inte är så gammla, en som är mer läsbar.
Jag tänker också samla allt om hjärtfelet i ett inlägg som ska kunna gå att "trycka på" i en kolumn någon stans.
För jag tänker alltid på människor som kommer nya till bloggen, eller när jag själv kommer ny till en blogg..
Då vill man veta liksom bakgrundshistorian, man vill få ett hum om vad hela bloggen har handlat om TILLS JAG kom dit liksom..
T.ex. Hejaabbes blogg, jag gillar verkligen den men jag har FORTFARANDE inte tagit tag i att läsa alla hans riktigt tidiga inlägg (från 2005 och framåt), men han har en del "ihopsamlande inlägg" som presenteras på bloggens första sida, vilket gör allt mycket enklare att komma in i.
 

Abbe som harrypotter, bild från hejaabbes blogg
 

Anyway. Jag vill bara säga till er alla att jag mår bra trots omständigheterna. Jag rör mig inte mycket, och då känns allt väldigt bra.. Igår försökte vi fixa iordning lite i hemmet och jävlar vad jag blev trött. Mitt hjärta rusade ett par gånger på kvällen och då fick jag helt enkelt lägga ner..
Idag ska jag sortera tvätten sen ska vi tvätta, både jag och Wiktor.. Jadu.. Wiktor.. . Undra hur han kommer ta allt när det väl är dags?
När dom ringer mig om att dom har ett nytt hjärta.. Hur fan reagerar man själv? Och wiktor, som inte ens vart med vid förra operationen och inte vet hur mycket saker som kommer ske.. Hur reagerar han? Dessutom tycker han det är fruktansvärt jobbigt att titta på människor som har slangar och grejer i sig. Min älskade fina vän. Världens mest trogna och ödmjukaste och snällaste människa, jag tycker verkligen det är synd att han ska behöva uppleva det här hos någon han älskar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0