Its so wierd..

möööh. jag är inte den som ogillar distansförhållanden, det fungerar om man make it work liksom, precis som alla andra förhållanden.. men en sak som jag känner med wiktor som är riktigt jobbigt. Jag vill vara med honom konstant. jag känner ofta att "aw vad mysigt om wiktor var här och såg det där" , eller upplevde det där eller kunde pussa mig nu eller whatever liksom.. och det är wierd...

jag brukar alltid propagera för distansförhållanden när någon frågar "HUR ORKAR DU?!:O".. det är en viss frihet, och inte för jag EEVER kräver att vara fri, men jag vet att jag själv kan vara påträngande, och då hjälper liksom några mils avstånd upp hela situationen.. DOCK så är det en bra sak för mig med, jag kan fokusera på det jag finner är viktigt, utöver förhållandet. och det är ju då framförallt skolan..

men här sitter jag och verkligen längtar efter att flytta ihop med den här snubben, Som jag helt ärligt inte ens känt så jävla länge? även om vi känner varandra extremt bra, så är det inte direkt länge.. vi har snackat i tre år.. Cmon vad är det anyway? fast ja, nu kommer väl "försiktiga milla" fram igen. Vissa förlovar ju sig och blir ihop efter bara några månaders bekantskap.. men.. ja.. äääh! jag vet inte.

All I know är att jag är så jävla kär och detta är vad jag vill, detta är vad jag ska kämpa för.

Blir det svårt för mig att ha "ett normalt" förhållande (inte distans, alltså sambo ish) så är det bara att alltid ha i tanken att its fucking worth it. Och såklart att jag måste liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiita på wiktor. omfg. hur ska det här gå igentligen?.. Ja, som sagt. Jag vet inte. Men jag är beredd att kämpa för att det ska gå :)





Själva saken som rubriken syftar på, det är helt enkelt att.. det är wierd för mig att känna att jag vill vara nära en person jämt och ständigt... det känner jag inte ens för min familj.. även om jag vill ha dom nära kanske 98% av alla mina minuter, så är det inte ändå 100%.. Okej. FÖRUTOM såklart när jag går på toaletten then I do not want you wiktor, Im sorry ;D <3

nu ska jag vandra ut med vovarna och sen åker jag medpappa till sjukan! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0