Jag är så jävla trött på att må dåligt, jag är redo att bli frisk. Jag vill byta mitt hjärta och det är fan bums.. 
men det är inte alltid man kan göra som man själv vill, så jag får gott och väl vänta och hoppas på att det blir det bästa möjliga av situationen.

 

Har precis lyssnat på Sommarprat i P1 med Fredrik Wikingsson, han pratar om att hänga med gamlingar, och möjligheter i livet. Jag mår så bra av att lyssna på det här, så mysigt prat och samtidigt intressant.

Jag har tänkt på vad jag vill göra när jag har ork, och här stora är saker som jag vill åstadkomma 
sen finns självklart "småskit" som att klara av en vardag.. Alltså. Ja, svara en normal människa med normal energinivå.. Att inte känna att man nästan dör när man duschar eller klär på sig, att man inte känner sig som att man kan umgås med sin familj eller vänner för trots att dom vet hur illa det är, så känner dom inte till att man pressar sig att gå lite längre, lite snabbare, lite mer.. bara för att jag vill vara med, jag vill inte bli ett offer.

Och att jag ska kunna ha min vanliga stressiga nivå, det vill jag också ha tillbaks. Jag mår bra när jag får stressa lite. 
Att ta hand om min vovve, världens finaste, snällast varelse..Det vill jag kunna..
Och att bli ännu bättre flickvän, dotter, syster och människa.. Kunna orka reflektera kring livets viktiga och spännande delar. Jag har under den här sjukperioden reflekterat extremt mycket såklart, men mer på tråkiga praktiska saker, om försäkringskassan, om samhället, sjukdomar och dåliga saker som man inte vill tänka på.
jag vill börja se det fina med livet igen, allt som är underbart.

Idag fick jag känna en liten känsla av innerligt välmående, när jag hörde på Wikingssons sommarprat.
Jag blev lycklig på ett sånt sätt som jag sällan känner nu för tiden, men alltmer kände förr.
Jag vill återkomma till den verkligheten, där jag känner mig innerligt lycklig majoriteten av tiden.


Jag vill kunna arbeta och tjäna in pengar för att göra goda ting i världen, hjälpa mina närstående och andra i behov av det. 
Jag vill utvecklas medmänskligt och kunskapsmässigt, jag vill utveckla min fysiska kapacitet och börja leva mitt liv fullt, utan att förglömma alla fina människor runt mig.
För jag vill ge tillbaks.

Det finns få människor som har turen att ha goda människor runt sig, men jag känner att jag har fullt utav dem och jag vill tacka och ägna min tid åt att må bra ihop med er allihopa.

 

 

Har fortfarande inte fått någon information från sjukhuset, men det är som sagt bara att vänta (Y)!