Rätt jävla stolt.
Hej alla :)
Jag är som sagt sjukskriven nu och så fort jag tänker på att "du kommer snart inte ha något att göra" får jag lite panik, varje jävla gång. Men det värsta är att jag bara skrämmer mig själv, helt i onödan. Haha alltså det är så kasst! Jag borde bara hålla käften i min hjärna. Jag tror ärligt talat att jag är lite orolig över att låta min hjärna tänka nu för tiden. För då vet jag vart tankarna kommer gå till.. Och jag vill hellre ockupera tankarna med annat, så därför gör jag saker hela tiden även om jag är sjukskriven.
Klarar ju självklart inte av att göra något enormt arbete, men igår t.ex. tog jag och stoppade i disken och tog ut den TRE (!) gånger (jag hade inte rört skiten på en vecka för jag var sjuk och skrev på min rapport) .. Och jag gick med Donna, haha ååå det kändes så bra efteråt..
Just när vi gick där i spöregnet och blåsten kändes det väl rätt jävla dåligt men ändå haha..
Så från att jag gick upp (12..Heh :$) igår så bestod halva min dag av det här:
ta medicin, borsta tänderna och sånt där.. Gå ut med hunden..Ringa försäkringskassan, ringa kardiologen i linköping, ringa maxi ica stormarkand angående att vår bil har pajat på deras parkering, gå till willhem (hyresvärd) för att få parkeringstillstånd, gå till affären och handla kyckling + grädde, ringa min bror, mamma och pappa, ta disken 2 gånger, laga mat.. Jag kände mig SÅ JÄVLA GRYM! .. alltså. det är så ynkligt egentligen men jag kände mig fan bäst igår.
Sen vid 18 när maten var klar så höll jag på att somna i soffan, men jag höll mig uppe och tittade på tv resten av dagen och tog disken en till gång i reklampauserna på kvällen haha.. Så ja, jag blev extremt utmattad av att göra mat, gå med hunden, gå till willhem och affären men seriöst... Jag var så grymt stolt.
Igår gick jag till affären, jag har inte gjort det på typ ett halvår. Nu bor vi iofs jävligt nära affären jämfört med förra månaden.. men alltså åh. Haha JAG VILL BARA FÖRKLARA min känsla. Och det är så svårt, för... Knappt jag själv kan fatta att den lilla grejen är värd så mycket för mig.
Även om jag bara gick totalt... vi ska se på kartan för att få det rätt..
okej, det gick inte kolla exakt hur liten bit det var, men jag har en street view bild som kan ge er ett hum...
Jag är som sagt sjukskriven nu och så fort jag tänker på att "du kommer snart inte ha något att göra" får jag lite panik, varje jävla gång. Men det värsta är att jag bara skrämmer mig själv, helt i onödan. Haha alltså det är så kasst! Jag borde bara hålla käften i min hjärna. Jag tror ärligt talat att jag är lite orolig över att låta min hjärna tänka nu för tiden. För då vet jag vart tankarna kommer gå till.. Och jag vill hellre ockupera tankarna med annat, så därför gör jag saker hela tiden även om jag är sjukskriven.
Klarar ju självklart inte av att göra något enormt arbete, men igår t.ex. tog jag och stoppade i disken och tog ut den TRE (!) gånger (jag hade inte rört skiten på en vecka för jag var sjuk och skrev på min rapport) .. Och jag gick med Donna, haha ååå det kändes så bra efteråt..
Just när vi gick där i spöregnet och blåsten kändes det väl rätt jävla dåligt men ändå haha..
Så från att jag gick upp (12..Heh :$) igår så bestod halva min dag av det här:
ta medicin, borsta tänderna och sånt där.. Gå ut med hunden..Ringa försäkringskassan, ringa kardiologen i linköping, ringa maxi ica stormarkand angående att vår bil har pajat på deras parkering, gå till willhem (hyresvärd) för att få parkeringstillstånd, gå till affären och handla kyckling + grädde, ringa min bror, mamma och pappa, ta disken 2 gånger, laga mat.. Jag kände mig SÅ JÄVLA GRYM! .. alltså. det är så ynkligt egentligen men jag kände mig fan bäst igår.
Sen vid 18 när maten var klar så höll jag på att somna i soffan, men jag höll mig uppe och tittade på tv resten av dagen och tog disken en till gång i reklampauserna på kvällen haha.. Så ja, jag blev extremt utmattad av att göra mat, gå med hunden, gå till willhem och affären men seriöst... Jag var så grymt stolt.
Igår gick jag till affären, jag har inte gjort det på typ ett halvår. Nu bor vi iofs jävligt nära affären jämfört med förra månaden.. men alltså åh. Haha JAG VILL BARA FÖRKLARA min känsla. Och det är så svårt, för... Knappt jag själv kan fatta att den lilla grejen är värd så mycket för mig.
Även om jag bara gick totalt... vi ska se på kartan för att få det rätt..
okej, det gick inte kolla exakt hur liten bit det var, men jag har en street view bild som kan ge er ett hum...
Den röda cirkeln är ingången till affären och den blå pilen är ungefär där vår källardörr finns..
Anyway.. Det är väl ca 100 meter (plus vandring inne i affären!) men sen tillbaks lika lång bit OCH bärandes på 1kg kyckling + 0.5L grädde ihop med en stoooooooor jävla kokbok som jag hittade på "ta och läs"-bordet (jag ska lämna en bok där nästa gång jag går till affären så jag inte bara tar utan att ge xD)..
Anyway.. Det är väl ca 100 meter (plus vandring inne i affären!) men sen tillbaks lika lång bit OCH bärandes på 1kg kyckling + 0.5L grädde ihop med en stoooooooor jävla kokbok som jag hittade på "ta och läs"-bordet (jag ska lämna en bok där nästa gång jag går till affären så jag inte bara tar utan att ge xD)..
Jag var riktigt stolt över min insats igår.. Och tyvärr blev det för mycket tillslut..
I början med Donna och sen att jag gick till Willhem (ligger typ exakt vid affären) och affären kändes så jäävla peppande.. Men sen stressade jag när jag lagade maten och då blev jag sådär sjukt tvärt trött.. Men sen hade jag ändå inga mer planer, så då satt jag som en zomebie framför TVn i några timmar tills jag blev mer mänsklig, sen fixade jag disken och kollade på tv några timmar till..
Och idag har jag också vart ute med vovven :) och idag regnade det inte ens haha..
Efter hunden var jag faktiskt på vårdcentralen (TYP 3 gånger längre väg att gå än affären! :D) och tog PK prov till waranet.. Det var tyvärr lite högt.. eller rätt mycket högt, men ah det löser sig..
Och så var jag såklart skittrött när jag kom hem igen..
Ställde mig mot väggen och vilade och när jag tittade upp så såg jag mig själv i spegeln och tänkte "herregud" haha...
Jag såg så sjukt sliten ut.. Men sen tittade jag på alla mina accesoarer jag hade och insåg att hälften är fan sjukhusrelaterade.. fabolöst ;D
I början med Donna och sen att jag gick till Willhem (ligger typ exakt vid affären) och affären kändes så jäävla peppande.. Men sen stressade jag när jag lagade maten och då blev jag sådär sjukt tvärt trött.. Men sen hade jag ändå inga mer planer, så då satt jag som en zomebie framför TVn i några timmar tills jag blev mer mänsklig, sen fixade jag disken och kollade på tv några timmar till..
Och idag har jag också vart ute med vovven :) och idag regnade det inte ens haha..
Efter hunden var jag faktiskt på vårdcentralen (TYP 3 gånger längre väg att gå än affären! :D) och tog PK prov till waranet.. Det var tyvärr lite högt.. eller rätt mycket högt, men ah det löser sig..
Och så var jag såklart skittrött när jag kom hem igen..
Ställde mig mot väggen och vilade och när jag tittade upp så såg jag mig själv i spegeln och tänkte "herregud" haha...
Jag såg så sjukt sliten ut.. Men sen tittade jag på alla mina accesoarer jag hade och insåg att hälften är fan sjukhusrelaterade.. fabolöst ;D
Vi har personsökaren i byxlinningen, waranhalsbandet runt halsen och två fina plåster på handen som håller i mobiltelefonen.. Glasögon för att jag har kass syn.. alltså haha! Jag kände mig rätt misslyckad som människa men sen tänkte jag "fuck it, jag har fan gått ut idag igen, jag äger" och kände mig bra igen..
Jag måste få fokusera på dom små stegen, även om jag är HELT SÄKER på att Camilla för 2 år sen hade tänkt "alltså din loser vad fan gör du? Step the fuck up " men jag har väl insett att jag inte kan längre. Jag vill gärna vara sm jag var förr, men för att få bli det nånsin igen.. Så ambitös och aktiv och grym.. Då måste jag vila för att inte paja mitt hjärta fram till transplantationen. Sen, då kan jag äga igen.
Jag måste få fokusera på dom små stegen, även om jag är HELT SÄKER på att Camilla för 2 år sen hade tänkt "alltså din loser vad fan gör du? Step the fuck up " men jag har väl insett att jag inte kan längre. Jag vill gärna vara sm jag var förr, men för att få bli det nånsin igen.. Så ambitös och aktiv och grym.. Då måste jag vila för att inte paja mitt hjärta fram till transplantationen. Sen, då kan jag äga igen.
Nu tror jag att jag ska läsa lite i 1984 och sen får vi se vad som händer idag
Kommentarer
Trackback
