Fail.

Såklart råkade jag publicera det andra inlägget men forstätter helt enkelt här bara....




Såhär såg btw maten ut idag ;) Kycklingschnitzel, kroketter och hollandeis sås. YUMMIE!




Anyway.. min första operation var lite mer dramatisk än vad jag kommer ihåg att dem hade förklarat för mig.
Det började med att de körde mig i ambulans från jönköping ända ner till Lund.. Mamma och pappa fick ju inte åka med så de åkte bakom men ambulansen bara drog iväg (såklart) haha och pappa trodde han skulle kunna ha samma fart ;) Puckot!

Jaja.. När vi kom ner så placerades jag jämte förtidigt födda ungar som var microsmå och massa annat t.ex. barn som föddes utan matstrupe o.s.v. Då kände pappa att "oj, Milla har ju inga problem" MYCKET p.g.a. att pappa själv har hjärtfel och blivit opererad innan och han klarade ju det. Pappa tänker alltid "det ordnar sig" och det var mycket enklare för honom att tänka så än vad det var för mamma, eftersom pappa redan hade erfarenhet av hjärtoperationer o.s.v.

Mamma måste vart livrädd.. Men hon pratar nästan aldrig om sina känslor.. Men man kan ju tänka sig själv.. Gått med en unge i 9 månader, ploppar ut den och 6 dar senare drar dom iväg ungen ifrån en för ungen håller på att dö. Wtf liksom...


Förstår inte hur jag kan vara så mentalt stark.. Fine att jag har mina dippar ibland.. men säällan! Jag älskar så mycket med mig och mitt liv så jag tror det är därför..Hjärtfelet har aldrig någonsin tryckt ner mig.. Trots pikar hit och dit och orättvisa idrottslärare här och där.. Jag har aldrig tyckt synd om mig. Jag har bara tyckt att personerna som påpekar onödiga, taskiga saker, ja.. DOM är idioter, inte min missbildning.

Det sjuka är... som jag inte ens kan få in i mitt huvud.. Det går inte ens föreställa sig.. Men det KAN ju verkligen gå åt helvete. Chansen är liten att jag dör men den FINNS Där. det är så jävla konstigt att tänka/känna så! Kan inte ens förstå det hahah! Det är ju inte direkt som att ta ett blodprov...

Har fortfarande inte visat "er" alla papper med info jag har fått.. Tänker göra det men förmodligen inte förrens om ungefär fem dar.. Har så mycket att göra och dessutom vågar jag inte riktigt ta tag i det och läsa det...

Nu har pappa gjort en special-macka till mig. ÄLSKAR hans mat! hihihi Hejdåååå<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0