En sak jag tänkte på här om dagen var att människor ofta vill varandra illa, de vill snacka skit och de vill inte glädjas åt andra utan hellre hata och bli avundsjuka.
Jag tror ibland att jag inte tar kontakt med folk för jag är rädd att de vill utnyttja min vänlighet eller för att de helt enkelt inte är "i min standard" som jag vill ha på en vän (detta låter ju dåligt.. men jag vill ändå ha en snäll vän, ingen dålig människa runt mig liksom).
Jag och min farmor pratade en gång om "hur det var på hennes tid" angående att vara hemmafru etc.
Hon berättade att om man hade besök av andra kvinnor (som också var hemmafruar ofc) så skulle de alltid kontrollera linneskåpet, likadant gjorde farmor alltid det till alla sina vänner. Och det var en vänlighets-gest. Att få se hur väl man hade fixat där inne och hur väl man strykigt och hur väl man sytt rätt i korsstygnen osv..
För om det inte "såg fint ut" där, så var det förmodligen något fel på människan som ägde linneskåpet. "Fel" på så sätt att hon kanske var sjuk, stressad eller deprimerad..
Men när JAG tänker mig in i den situationen så känner jag ett hot. vad fan ska dom in och kolla på det för? och vad fan ska dom dömma mig om det ser ut som skit för? Men så uppfattade man inte det då. Det var andra tider och jag kan inte sätta mig in i sättet såklart men det känns ändå som om man blivit mer fientlig mot varandra.. Hur fan kommer det sig?
Jag är ändå väldigt ofientlig enligt mig själv. Hjälper gärna folk och sånt, men ändå så ser jag hela tiden folk som trycker ner varann hela tiden . Vad handlar det om?
Ta t.ex. alla stora bloggare? (förutom Kenza som inte håller på) Det är jämt tjafs och det är inget "harmlöst" utan det är verkligen skittaskiga saker etc. Och då kan man tänka "men dom är ju konkurrenter" ja, men vaafan. Det är ett jobb, behöver man tappa all medmänsklighet bara för man vill vara bäst på jobbet (vilket de ändå inte lyckas med förövrigt, eftersom Kenza är störst och hon nämner aldrig skit..)..?
Och jag vet inte.. Men det känns konstigt att vi arbetar med att slå ner varann istället för att bygga upp och stötta varann... Konstig värld..
Har det förändrats sen förr eller var det så förr? Eller håller ni ens med mig? kanske bara är jag som anser att det är såhär?

Andra saker som var lite annorlunda förr som jag stör mig på är dessa:
-Förr i tiden fick grannbarnen ibland skäll av föräldrar som inte var ens egna, för att de gjorde något respektlöst eller elakt, nu för tiden hade man fått en massa skäll bara för att man sa till någon annans unge.. Det tycker jag med är märkligt..
-och att man nu för tiden, som förälder,  skäller på läraren istället för sin unge som failat, det är med konstigt..

 

aja, bara lite tankar sådär en onsdagseftermiddag. Nu ska jag hämta wiktor sen ska jag plugga hela dagen